Skolinspektionen har, efter en granskning av fasthållningar som Ekot gjort, på nytt gått igenom 41 fall av kränkande behandling av elever. Nio av fallen ska man nu titta på igen och komplettera med läkarutlåtanden.
– De fallen vi valt att titta på igen är de fallen där det skulle kunna finnas en medicinsk fara för eleven i det ingripande som har gjorts, säger Annica Runsten på Skolinspektionen.
Det finns skolor som använder fasthållning som metod för att lugna utagerande barn trots att fasthållningar kan vara farliga och i värsta fall leda till döden, enligt Ekot.
Förebyggande arbete
Lågaffektivt bemötande – så undviks fasthållning
Enligt utbildaren Annica Kosner måste skolpersonal arbeta långsiktigt och förebyggande för att undvika situationer där fasthållning upplevs som nödvändig. Hon förordar ett lågaffektivt arbetssätt vilket innebär:
- Ansvaret ligger på den vuxne, inte på barnet. En vuxen tvingas inte göra saker för att ett barn agerar på ett visst sätt.
- Kontrollprincipen. Den vuxne ska inte ta kontroll över barnet utan hjälpa denne att återfå självkontroll.
- Tillit. Skolpersonal får inte använda metoder som förstör förtroendet för dem som ska jobba med barnet.
- Affektsmittaprincipen. När den vuxne exempelvis höjer rösten och markerar mot barnet ”smittar” det så att barnet svarar på den vuxnes aggressivitet. Då uppstår en växelverkan som slutar i kaos.
Källa: TT