Svenska elevers frånvaro ökar

Elevers frånvaro har uppmärksammats både i Pisa-undersökningen och en stor statlig utredning under den senaste tiden. Siffror från Pisa visar att svenska elever skolkar mindre än sina nordiska kamrater, med undantag från de isländska. Däremot kommer svenska elever ofta försent till lektionerna.

I 80 procent av de 57 länder som deltog i Pisa 2015 har närvaron (heldag) blivit sämre, jämfört med undersökningen 2012, enligt LT:s granskning. Då ingår både OECD-länder och partnerländer.

Även i Sverige har andelen 15-åriga elever som varit frånvarande minst en hel dag under en tvåveckorsperiod ökat något. Däremot var en lägre andel av de svenska eleverna borta från enstaka lektioner i jämförelse med 2012.

— Sammantaget har det inte skett några större förändringar. Svenska elever skolkar mindre än i de flesta länder i mätningarna. Däremot är vi betydligt sämre än genomsnittet av OECD-länderna på att komma i tid till lektionerna, säger Anders Auer på Skolverkets enhet för internationella studier, som har skrivit den svenska delen av Pisa-rapporten.

I Pisa-rapporten har 15-åringarna själva fått svara på enkätfrågor om sin frånvaro och där kan både ogiltig och giltig frånvaro ingå.

Frånvaron har ökat i alla nordiska länder mellan åren 2012 och 2015 — men minst i Sverige. Island har lägst frånvaro i Norden. Finland har hamnat långt under OECD-snittet. Nästan 37 procent av eleverna uppgav i senaste Pisa att de varit frånvarande minst en dag eller mer under den aktuella tvåveckorsperioden. Det ska jämföras med drygt 10 procent tidigare år.

I Japan och Korea uppger inte ens 2 procent av de 15-åriga eleverna att de varit frånvarande en hel dag. Sämst närvaro har Italien och Montenegro, där andelen frånvarande under minst en dag är mer än hälften.

— Oavsett anledning har det betydelse för varje enskild elev som väljer att inte närvara på skolan. Vårt mål måste vara att få alla elever till skola. Det är då vi lärare kan göra skillnad och undervisningen får betydelse, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Skolinspektionens senaste kartläggning (gjord 2015, men publicerad 2016) av den ogiltiga frånvaron i Sverige visar att nio av tio kommuner har riktlinjer för arbetet med frånvaro.

Antalet elever med upprepad ogiltig ströfrånvaro ökade enligt mätningarna från 12 079 elever (12,1 %) år 2009 till 18 361 (18,5 %) 2015. Men Skolinspektionen tror att ”ökningen” sannolikt beror på att IT-stöd för frånvarorapportering förbättrats och används i högre grad.

Antalet med ogiltig sammanhängande frånvaro som varade över en månad eller mer hade inte ökat över åren utan var 1 647 elever (1,8 %) år 2009 och 1 675 elever (1,7 %) 2015.

Malin Gren Landell, regeringens utredare i den statliga frånvaroutredningen, konstaterar att de statistiska underlagen är osäkra och att det även bakom längre eller ofta återkommande ”giltig frånvaro” kan dölja sig psykisk ohälsa, oro, kränkande behandling etcetera, som kan resultera i att elever glider allt längre bort från skolan.

I Skolinspektionens kartläggning svarade rektorer på nästan 3 900 skolor på frågor även om ”giltig frånvaro”. Nästan 8 av 10 rektorer uppgav att de uppmärksammat oroande giltig frånvaro på sin skola i alla årskurser.

— Vi behöver verkligen få fram riktiga siffror. Elever som har så omfattande frånvaro att de inte kommer vidare till gymnasiet är inte bara ett individproblem utan ett samhällsproblem förenat med allvarliga och dyra konsekvenser, säger Malin Gren Landell.