– Elever med olika bakgrund möts alltmer sällan i skolan. Det påverkar både kunskapsresultaten och demokratin negativt. Vi vill ge alla elever möjlighet att möta kompisar med andra erfarenheter.
Det sa Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand när hon tillsammans med Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén och LO:s vice ordförande Therese Guovelin, lämnade över Likvärdighetsagendan till utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasieminister Anna Ekström.
Organisationerna har samarbetat i projektet ”Ge alla elever samma chans” sedan 2014. I den nya agendan framför de en rad förslag för att återställa likvärdigheten i svensk skola.
Mer ur Likvärdighetsagendan
- Ställ högre kvalitetskrav, till exempel på behöriga lärare, stödfunktioner, specialsalar och skolgårdar.
- Öka kontrollen vid friskoletableringar så att de hamnar i områden där det finns förutsättningar för blandade elevgrupper.
- Begränsa möjligheten att önska och byta skola för ofta. Huvudregeln bör vara mer sällan än en gång per år.
- Öka satsningarna på studie- och yrkesvägledning.
- Överväg att flytta huvudansvaret för gymnasieskolan till regioner för att garantera ett likvärdigt programutbud och möta arbetsmarknadens behov.
Hela agenda-dokumentet hittar du här.
En ny portalparagraf i skollagen, föreslår de, ska slå fast att alla klasser ska ha blandade elevgrupper. Ett sätt att definiera detta kan vara att elevsammansättningen i en klass ska spegla den socioekonomiska sammansättningen i kommunen.
Föräldrar ska fortfarande få välja – i praktiken inte mer än önska – skola, men så fort de sökande är fler än platserna ska nya urvalskriterier träda in.
Förbunden vill ha en gemensam antagningsadministration, ersätta friskolornas kötid med lottning och/eller socioekonomiska beräkningsgrunder och rita om kommunernas upptagningsområden. Alla skolor ska, oavsett huvudman, dela solidariskt på ansvaret för nyanlända elever.
– Vi kan inte stå och vänta på att boendesegregationen växer bort, sa Johanna Jaara Åstrand.
Förslagen handlar också om skolans styrning och finansiering. Facken anser att skolpengssystemet leder till pengaläckage i både fristående och kommunala skolor och vill ersätta skolpengen med en statligt garanterad och kompensatorisk resursfördelning som tar hänsyn till elevens behov och skolans socioekonomiska sammansättning.
– Vi är också eniga om att eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten, sa Åsa Fahlén.
De tre fackliga organisationerna vill se fler satsningar på skolor med särskilda utmaningar. Det gäller skolor i mångkulturella förorter, skolor på bruksorter där många vuxna har kortare utbildningsbakgrund och skolor som tar emot många nyanlända.
Här blev de bönhörda direkt när Gustav Fridolin meddelade att regeringen beslutat utvidga Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola” till hela landet från förskolan och uppåt.
– Vi klarar inte att hålla i trendbrottet i senaste Pisa om ojämlikheten tillåts fortsätta öka, sa utbildningsministern och hänvisade till Skolkommissionens betänkande som läggs fram i april.
Kommissionens uppdrag är att lämna förslag som leder till förbättrade kunskapsresultat och en ökad likvärdighet. Ordföranden Jan-Eric Gustafsson har i en intervju i Lärarnas tidning sagt att kommissionen vill ha bort friskoleköerna och diskuterar en uppluckrad närhetsprincip.
Anna Ekström, som var Skolkommissionens ordförande innan hon blev minister, hoppas att det ska gå att nå en blocköverskridande politisk samsyn när förslagen kommer.
– Det är ett tydligt budskap från OECD till Sveriges regering att vi har väldigt mycket marknadsstyrning och allt mindre likvärdighet. Skolan tjänar på en stor överenskommelse, säger hon.