Yrkesprogrammen ska nu ge högskolebehörighet och vab-intygen tas bort. Det är bra — men regeringen borde ha lyssnat på kritiken från början.
Att alla som går en gymnasieutbildning ska få kunskaper och kompetens för att klara yrkeslivet och en vardag som aktiv medborgare är en mycket viktig fråga för Lärarförbundet. Det är en omistlig del av vår kunskapssyn.
I många år har vi jobbat hårt för att få regeringen att inse att vissa branscher, vissa yrken eller vissa ungdomar inte behöver lägre kunskaper. Vår absoluta mening är att alla behöver goda kunskaper i matematik, svenska och engelska. Det betyder inte att alla ungdomar förväntas bli akademiker men att dörren till högre utbildning ska vara öppen för alla.
I grunden handlar det om att arbetsmarknaden kräver breda och gedigna kunskaper av alla. Ytterligare ett starkt argument är att gymnasieskolan ska öppna yrken för elever, men inte låsa in dem i karriärmässiga återvändsgränder.
Vi har drivit detta tillsammans med många andra utanför skolan. Näringslivets branschorganisationer, fackliga organisationer som rekryterar arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning, enskilda företag och många andra.
Det är därför glädjande att regeringen till slut har lyssnat. Nu ska elever på yrkesprogrammen kunna få högskolebehörighet inom ramen för sitt gymnasieval. I grunden är det en helomvändning, även om utbildningsministern själv verkar tycka att det är en förändring på marginalen.
Det viktiga är att den skarpa uppdelningen mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen börjar luckras upp. Sverige ska ha lika höga ambitioner för alla elever, oavsett gymnasieval. Innehållet ska vara olika beroende på val, men det finns inga anledningar till att ha olika höga krav på kunskapsnivån. När riksdagens utbildningsutskott kallade myndigheter, organisationer och skolpolitiker till en hearing om gymnasiereformens effekter i vintras, var det tydligt hos många av deltagarna.
Skolverket får nu i uppdrag att utforma yrkesprogrammen med allt inom ramen för ordinarie program. Flera praktiska utmaningar finns för att få plats med allt på ett fungerande sätt för elever, lärare och skolor. Fortfarande ska valet vara fritt för eleven, så ända framme vid en likvärdig utbildning är man inte. Vi och andra måste fortsätta driva på för detta.
Nu är en av bristerna i gymnasiereformen tillbaka på ritbordet. Det är bra att regeringen vill rätta till misstag. Samtidigt är det besvärande att skolan utsätts för experiment som redan på idéstadiet kritiserats av de som vet hur skolan fungerar och vad forskning och beprövad erfarenhet belagt. Det finns flera exempel det senaste året.
Vab-intygen infördes först och togs sedan bort för att de inte gav effekt. Fler skriftliga omdömen infördes och tas nu bort för att de överbelastar lärare. Och nu görs yrkesprogrammen i gymnasieskolan om. Även om Lärarförbundet välkomnar omsvängningarna så ger ryckigheten inte bara oro, utan betydande merarbete.
Hur många skriftliga omdömen och vab-intyg hade lärare sluppit om regeringen lyssnat på oss och andra? Hur många fler elever hade fått litet bättre och mer av lärares tid och resurser? Svensk skola behöver långsiktiga och hållbara spelregler.