Ökad arbetsbörda efter stödreformen

I juli 2014 ändrades skollagen så att en elev som riskerade att inte uppnå kunskapskraven skulle kunna få snabbare stöd i form av extra anpassning i undervisningen — utan att det krävdes formella beslut och upprättade åtgärdsprogram.

En annan viktig ambition med förändringen var att minska lärarnas arbetsbörda med dokumentation.

Men bara 5 procent av grundskollärarna anser att deras arbetsbelastning verkligen har minskat sedan lagen ändrades. Drygt fyra av tio anser tvärtom att den har ökat. Det visar Lärarnas tidnings undersökning där 1 000 grundskol­lärare har intervjuats av Skop.

Så här säger lärarna: Lagändringen har medfört mer dokumentation, mer administration och fler möten. Föräldrar som ställer ökade krav. Brist på speciallärare och specialpedagoger. Mer förberedelse och ökad arbetstid. Mer ansvar på den enskilda läraren. ”Jag står för allt”, som en lärare uttrycker det.

En svårighet lärarna möter är att enskilda elever har väldigt olika behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Drygt 7 av 10 grundskollärare anger också i undersökningen att de inte har tillräckliga resurser för att hjälpa sina elever med just det de skulle behöva.

Det förstärker den bild som framkom när Skolinspektionen i fjol presenterade sin kvalitetsgranskning av 15 grundskolor runt om i Sverige. Man konstaterade då att eleverna sällan fick de extra anpassningar de behövde. Endast var fjärde elev fick åtgärder som matchade deras enskilda behov. Och i nästan hälften av fallen följde skolorna inte upp effekten av de insatta åtgärderna.

— Man blandade ofta ihop extra anpassningar med särskilt stöd, säger Ulf Pantzare, utredare på Skolinspektionen.

— Vi kunde se att rektorns agerande var avgörande. På de skolor där rektorn inte tog sitt ansvar blev det inte kvalitet på de extra anpassningarna.

Problem som Skolinspektionen uppmärksammat är att skolorna ofta saknar en plan för hur lärarna ska kunna genomföra beslutade anpassningar och på vilket sätt de ska samarbeta med exempelvis elevhälsan. Elever får ofta snabba insatser utifrån färdiga listor men åtgärderna har i många fall inget att göra med elevernas enskilda behov och saknar därför effekt.

Ulf Pantzare konstaterar att det är viktigt att de enskilda lärarna får stöd. Det finns ett direkt samband mellan hur skolorganisationen fungerar och kvaliteten på arbetet med extra anpassningar.

— Fungerar inte den så blir det lätt en anpassningsbingo utan koppling till elevens behov, säger han.