Jenny Nilsson Folke, fil.doktor på avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet, har i sin kvalitativa forskningsstudie undersökt hur nyanlända elever mellan 14 och 16 år i tre olika stora kommuner upplevt sin skoltid i Sverige. Hon har också undersökt elevernas övergångar mellan grundskola och gymnasium.
– Det som förvånade mig särskilt var att eleverna i den lilla kommunen upplevde sin situation som tuffare och mer exkluderande än eleverna i storstadskommunen. De små kommunerna brukar annars lyftas fram som en mer gynnsam miljö för inkludering, säger hon.
Flera elever beskrev hur det känslomässigt påverkade deras studier att bli betraktade som avvikare. En av dem beskrev att hen kände sig allt annat än inkluderad i den ordinarie klassen i den mindre kommunen. Eleven uppgav att det kändes som att ”sitta på glöd” i klassrummet och att hen varken kunde slappna av eller koncentrera sig på skolarbetet.
– I den mindre kommunen var man inte vana att ta emot nyanlända elever och det fick betydelse för hur man arbetade både socialt med eleverna men också i ämnesundervisningen där man gjorde väldigt lite anpassningar. Studiehandledning användes knappt i den ordinarie klassen trots att det behövdes i hög grad, säger Jenny Nilsson Folke.
De nyanlända eleverna som hade en god skolbakgrund upplevde att de kom efter och att deras utbildningsdrömmar höll på att gå i krasch
Förberedelseklassen upplevdes som mer inkluderande av de nyanlända eleverna men kändes samtidigt som en exkluderad verksamhet i skolan. Eleverna beskrev också tiden i förberedelseklassen som ett väntrum. Det berodde på att lärarnas fokus låg på undervisningen i svenska och mindre på elevernas övriga ämneskunskaper.
– De nyanlända eleverna som hade en god skolbakgrund upplevde att de kom efter och att deras utbildningsdrömmar höll på att gå i krasch, säger Jenny Nilsson Folke.
I den mellanstora kommunen var de nyanlända eleverna placerade i en helt egen skolbyggnad vilket gjorde dem exkluderade som grupp från skolan. I storstadskommunen kände sig eleverna mest inkluderade i skolan då det fanns många elever med olika bakgrund på skolorna.
– I storstadskommunen kände eleverna däremot ett utanförskap i själva staden, säger Jenny Nilsson Folke.
Efter grundskolan kom flertalet av de nyanlända eleverna inte in på ett nationellt gymnasieprogram. De fick istället börja i en språkintroduktionsklass trots att flera av dem gått i en ordinarie klass i grundskolan.
– Många upplevde att de kastades tillbaka på ruta ett när de fick börja i en språkintroduktionsklass igen med helt nyanlända. Eleverna kände att de stoppades i andra ämnen för att de inte behärskade svenskan fullt ut och riskerade att tappa motivationen. Många hade nog mått bättre om de hade kunnat läsa vissa ämnen på ett nationellt program, säger Jenny Nilsson Folke.
Om studien
- Det finns endast lite forskning som undersöker nyanlända elevers utbildningsvillkor och erfarenheter, särskilt utanför urbana skolmiljöer. Elevernas egna röster om sin skolsituation saknas. Det tomrummet vill Jenny Nilsson Folke fylla med sin avhandling.
- Avhandlingen har en fältstudiedel som har genomförts på skolor i tre olika kommuner, en med strax under 30 000 invånare, en med 140 000 invånare och i en storstadskommun. 22 elever i åldrarna 14-16 år följdes under tre tidsperioder under sammanlagt 15 månader. Eleverna kom från 12 olika länder. Nio hade ingen eller ofullständig skolbakgrund och 13 elever hade en fullständig skolbakgrund när de anlände till Sverige.
- Avhandling heter ”Lived transitions: Experiences of learning and inclusion among newly arrived students”.