För en månad sedan startade Svenskt Näringsliv sajten svarareepalu.nu tillsammans med bland annat Friskolornas riksförbund. Här finns en räknesnurra där fristående skolhuvudmän och andra välfärdsföretag kan knappa in uppgifter ur sin årsredovisning och, enligt Svenskt Näringsliv, få veta vad Välfärdsutredningens förslag till vinsttak skulle innebära för dem.
Men räknesnurran tar inte hänsyn till utredningens förslag till undantag, visar en granskning av Svt. Untantaget går ut på att företag som går med underskott i förhållande till vinsttaket under de tre första årens uppbyggnadsskede ska få ta ut de pengarna när verksamheten går bättre. När dessa företag använder snurran blir den ”tillåtna” vinsten det aktuella året därför lägre än vad den skulle bli med utredningens förslag.
Även företag som har en bra förklaring till en tillfälligt för hög avkastning ska kunna omfattas av undantaget och slippa betala tillbaka överskottet, har utredaren Ilmar Reepalu förklarat i en intervju med Lärarnas tidning. Det kan till exempel vara en skola som tagit emot många nyanlända och inte hunnit rekrytera lärare i samma takt.
På svarareepalu.nu får fristående skolhuvudmän och andra välfärdsföretag också hjälp att skriva spontana remissvar på Välfärdsutredningens betänkande. Det har många gjort och ett antal av dem har använt de missvisande sifferuppgifterna som grund, enligt SVT.
Men enligt Svenskt näringslivs vd Carolina Lemne är det principen som är det viktiga, inte räknemetoden.
– Äganderätten är en mänsklig rättighet, säger hon i Aktuellt.
Även Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt näringsliv, försvarar snurran i en kommentar på organisationens hemsida:
”Utredningens förslag är mycket komplicerat och den detalj som SVT väljer att lyfta fram har ingen reell betydelse för företagens långsiktiga möjlighet till överlevnad.”