Förskolan Tvillingen i Umeå dämpade ljuset. Då blev det tystare och mindre stressigt. Många enkla åtgärder leder till en lugnare arbetsmiljö, enligt forskare.
Träklosstorn som rasar i golvet, vilda lekar i snickis, ledsna barn som skriker rakt i örat. Förskollärarens vardag är fylld av höga ljud och buller. Buller som ökar anspänningen, driver på stressen och gör att många förskollärare är slutkörda vid dagens slut.
Ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle har undersökt vad höga ljudnivåer betyder för hälsan för personalen i förskolan. Forskarna har följt 100 förskollärare och barnskötare på 17 förskolor. Varje förskola har fått pröva en lösning för att komma till rätta med buller och höga ljudnivåer som kan påverka stressnivån hos personalen.
Förskolan Tvillingen, i Ersmark i utkanten av Umeå, är en av de förskolor som har deltagit i projektet. Där provade man att installera dimrar som gör det möjligt att reglera ljuset efter aktiviteter. Att till exempel dämpa ljuset när barnen äter eller har mysvila.
Förskolläraren Erika Renman tycker att det har gjort skillnad.
— När ljuset dämpas sänks också ljudnivån. Vi pratar tystare och barnen pratar tystare. Alla varvar ner lite. Det är skönt, säger hon.
Forskningsprojektet visar att de åtgärder som riktar sig direkt mot ljudkällan har tydligast effekt, både på uppmätt ljudnivå och på personalens stressnivå. Sådana åtgärder kan vara färre barn i gruppen, mjukare leksaker, ljudabsorberande plattor i väggarna, ljuddämpade bord och reglerbart ljus.
— Det är inga stora effekter av varje åtgärd för sig. Och det är viktigt att kombinera flera åtgärder, det räcker inte med en, kommenterar Fredrik Sjödin, som doktorerade på bullerstudien och som nu är forskare på psykologiska institutionen vid Umeå universitet.
Andra mer långsiktiga åtgärder, som att utbilda barnen om hur höga ljudnivåer påverkar dem själva och personalen, var det svårare att se någon effekt av.
Umeå kommun har medverkat i forskningsprojektet och har som en direkt följd av detta infört nya rutiner. Det innebär att bullerdämpande åtgärder alltid ska beaktas, när förskolor byggs eller byggs om i kommunen.
Enligt forskningsprojektet har tre av tio av de intervjuade på förskolorna tinnitus (öronsusning), vilket kan jämföras med ungefär en av tio hos befolkningen som helhet.
Hälften av personalen arbetade under hög stress och en fjärdedel kände sig utbrända. Buller anges som den besvärligaste arbetsmiljöfaktorn.
Efter en dag på förskolan känner sig Erika Renman trött. Inte minst trött i öronen.
— Det är flera av oss som är ljudtrötta när vi kommer hem. Då vill jag bara ha tyst.
Forskningsprojektet har fått henne och hennes kolleger på Tvillingen att bli mer medvetna om hur ljud och buller påverkar både barnen och personalen på förskolan.
— Vi försöker hela tiden påminna varandra om att dämpa oss och att använda vanlig samtalston. Och vi försöker uppmuntra barnen till kreativa, lugna lekar så att det inte blir så mycket spring och stoj.
Personalen delar in barnen i små grupper i skilda rum när det går, de är ute i skogen så ofta som möjligt, de har lagt in dämpande heltäckningsmattor där barnen står och plockar i lådor, vid beställning av nya leksaker tänker personalen på hur dessa påverkar ljudnivån.
— Det är små enkla åtgärder som tillsammans kan leda till att vi får en lugnare arbetsmiljö, säger Erika Renman.
Fast hon kan inte säga att stressen har minskat sedan forskningsprojektet drog i gång.
— Nej, tyvärr inte, för vi har blivit färre i personalen sedan dess. Det ena tar ut det andra.
Stefan Helte