Skolverket föreslår nya skrivningar i skolans styrdokument som bland annat syftar till att förstärka elevers källkritiska kunskaper. Förändringarna beror på att regeringen vill tydliggöra skolans uppgift att stärka elevens digitala kompetens och är en del av uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet.
– De största förändringarna och förstärkningarna när det gäller källkritik är i ämnena samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk, säger Olof Andersson, undervisningsråd på Skolverket och en av de som varit med och arbetat fram förslagen.
Även NO-ämnena berörs.
Bakgrund
- I regeringens uppdrag till Skolverket att förslå nationella it-strategier för skolväsendet ingick kravet att förslagen skulle omfatta ”en kritisk, säker och ansvarsfull it-användning hos eleverna”, till exempel när det gäller källkritik.
- Skälet till regeringens krav angavs vara att eleverna behöver ”utveckla en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information samt en ansvarsfull användning av interaktiva medier. Den källkritiska förmågan är en förutsättning för att kunna använda it och internet på ett säkert sätt.”
- Skolverket skulle också ”vid behov” föreslå ”förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevens digitala kompetens.”
Gemensamt för alla– från förskola till vuxenutbildning – är nya likartade formuleringar i läroplanernas inledningar, i stil med att ”skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhällets utveckling”. En del av det är att ”utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information”.
– Det fanns redan tidigare starka skrivningar om källkritik i styrdokumenten, men det finns möjligheter att förstärka på en del ställen, och det har vi gjort, säger Olof Andersson.
Ett exempel på tillägg är formuleringen ”samt hur information i digitala och andra medier kan styras av bakomliggande programmering.”, vilket föreslås i kursplanen för samhällskunskap årskurs 7–9.
Vad menar ni med det?
– Beroende på hur de de sociala medierna är konstruerade kanske man hamnar i ett sammanhang där det verkar som att alla tycker som jag. Det måste tas upp i undervisningen så att eleverna får förståelse för varför det ser ut så när man är i sociala medier, säger Olof Andersson.
– Ett anat exempel är när man söker i olika sökmotorer och det dyker upp färdiga sökförslag utifrån vad jag eller andra har sökt tidigare. Redan där sker ett urval av vilken information som ska presenteras för mig.
Kommer lärarna förstå detta?
– Vi formulerar oss som vi gör för att lärare ska kunna tolka detta och omsätta det i undervisning.
Om regeringen beslutar om förändringarna kommer Skolverket publicera ett kommentarmaterial med konkreta exempel. Myndigheten jobbar också med att ta fram kompetensutvecklingsinsatser.
I NO-ämnena kan det handla om att förhålla sig kritiskt till information som kan ge sken av att vara naturvetenskaplig, som eleven möter i olika digitala kanaler.
Olof Andersson exemplifierar:
– Ungdomar möts av träningstips, kostråd, föryngringskrämer eller vad det kan handla om, på youtube och i sociala medier. Hur kan vi ta reda på om det här stämmer? Hur kan vi undersöka det systematiskt? Kan vi göra det i klassrummet under en laboration eller hitta andra naturvetenskapliga källor?
Även förskolebarn ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens, enligt Skolverkets förslag. Ordet källkritik finns inte med i förskolans läroplan, däremot föreslås att barnen ”ges möjlighet att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se konsekvenser av sitt handlande.”
– Många barn möter den hemma. Vår idé är att man i en förskolemiljö tillsammans med kunniga pedagoger kan närma sig det här på ett bra sätt, säger Olof Andersson.
Exempel på nya skrivningar
Ta del av förslagen i sin helhet på Skolverkets hemsida här.
Samhällskunskap årskurs 1–3
- Efter formuleringen ”Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information” är det i förslaget tillagt: ”såväl med som utan digitala verktyg.”
Samhällskunskap årskurs 4–6
- Istället för ”Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.” står det i förslaget: ”Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som i andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.”
Samhällskunskap årskurs 7–9
- En punkt här handlar sedan tidigare om ”Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.” Där är det nu tillagt: ”samt hur information i digitala och andra medier kan styras av bakomliggande programmering.”
Grundskolan, fysik, årskurs 7-9
- Punkten ”Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik”, lyder i förslaget: ”Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.”
Förskolan
- Under rubriken ”Förskolans uppdrag” föreslås den helt nya formuleringen: ”Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar förståelse för den digitalisering som de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se konsekvenser av sitt handlande. Förskolan ska därigenom ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens.”