75 procent av de antagna lärarna på forskarskolan i NO- och matematikdidaktik har varit tvungna att dra tillbaka sin ansökan. Anledningen är att huvudmännen inte vill betala för vikarier. Det hävdar Lena Tibell, professor i biokemi och vetenskaplig ledare för forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik, som är ett samarbete mellan 13 lärosäten över hela landet.
Det var på ett seminarium vid Riksdagens utbildningsutskott som Lena Tibell presenterade en utvärdering av forskarskolans verksamhet. På plats fanns förutom Utbildningsutskottet även företrädare för lärarförbunden, forskarskolor och huvudmän.
Sedan 2008 har det genomförts fyra statliga satsningar på forskarskolor för lärare i syfte att öka antalet forskarutbildade i skolan. I de tre första betalades det ut ett statsbidrag för att täcka delar av den extra lönekostnad det innebär för huvudmännen. Men i den senaste omgången utgår inget statsbidrag, vilket kan förklara det kraftigt minskade intresset.
– Det som hände var att när vi begärde in intyg från huvudmännen och de förstod att de skulle tvingas betala, så drogs ansökningarna tillbaka i väldigt stor utsträckning, säger Lena Tibell.
En annan förklaring till detta kan vara att bara 55 procent av de deltagande lärarna återgår till skolan efter avslutad forskarutbildning. Många anställs i stället på högskolor eller börjar arbeta inom förvaltningen.
Lena Tibell lyfter även fram ett annat problem, nämligen att få av deltagarna vill forska i sitt ämne. De populäraste inriktningarna är i stället undervisningsstrategier, begreppsforskning och bedömning.
– Jag tycker personligen att det är ett för svagt intresse för fördjupning i ämnet. Jag vet inte vad det beror på, men vi ser det som ett stort problem som vi måste ta tag i, säger hon.