Huvudmän valde sprida lärarlönelyft till många

Det kritiserade statliga lärarlönelyftet gav under hösten klirr i kassan för totalt 65.369 lärare, förskollärare, fritidspedagoger och enstaka rektorer. Det visar Skolverkets uppföljning som nu är klar.

– De flesta valde att höja lönen med 2.500 kronor. Det tyder på att huvudmännen vill att pengarna ska räcka till så många som möjligt, säger Joakim Feldt, chef för handläggningsavdelningen på Skolverket.

Fristående skolor har i lite större utsträckning differentierat löneökningarna än vad kommunala och övriga huvudmän har gjort.

­– Eftersom det är första gången skolhuvudmännen kunnat söka det här bidraget hade vi ingen tydlig bild av hur de skulle välja att göra.

Drygt hälften av skolhuvudmännen har valt att ge löneökningar som hamnar innanför intervallet 2.500-3.500 kronor i månaden. Löneökningen är i genomsnitt något lägre hos kommuner jämfört med övriga skolhuvudmän. I kommunala skolor är den genomsnittliga löneökningen 2.575 kronor, medan den i fristående skolor 2.706 kronor.

Hösten 2016 begärde huvudmännen ut totalt 1,4 miljarder kronor i lönelyft. Av de som rekvirerat pengar har tre fjärdedelar begärt ut 90 procent eller mer av vad de totalt hade kunnat begära. En tredjedel har begärt ut 99 procent. Totalt har drygt 90 procent av statsbidraget använts under den första perioden.

– Vi är väldigt nöjda med att man rekvirerat så mycket som man har gjort. Det är ett högre utfall än det brukar vara för ett statsbidrag första året. Generellt kan det ibland ta lite tid för huvudmännen att uppmärksamma ett nytt statsbidrag och sedan rigga en organisation kring det, så man kan göra verkstad av pengarna, säger Joakim Feldt.