Nästan 20 procent av eleverna i år 3 fick inte tillräckligt lärarstöd i en oanmäld granskning genomförd av Skolinspektionen. Myndigheten besökte 60 grundskolor i år 3 och 6 för att granska hur lärarstödet är kopplat till olika arbetsformer.
De tre ämnen där respektive arbetsform är vanligast (i procent).
Helklassundervisning
- Biologi 83 %
- Fysik 79 %
- Musik 78 %
Individuellt arbete
- Slöjd 84 %
- Bild 67 %
- Elevens val 51 %
Grupparbete
- Teknik 48 %
- Idrott och hälsa 24 %
- Historia 20 %
Resultatet visar att lärarstödet är som störst vid helklassundervisning, därefter följer grupparbete respektive individuellt arbete. Helklassundervisning är också den arbetsform som är vanligast, med 48 procent av den totala undervisningstiden. Individuellt arbete förekommer vid 38 procent och grupparbete 14 procent. Skolinspektionen konstaterar dock att individuellt arbete är vanligare nu än vad tidigare mätningar visat.
Skolinspektionens definition av arbetsformer
- Helklassundervisning: Läraren leder undervisningen där hela klassen hålls ihop och tar del av samma aktivitet.
- Grupparbete: Elevens skolarbete består i att två eller flera elever har en uppgift som de ska lösa gemensamt.
- Individuellt arbete: Elevens skolarbete består i att eleverna arbetar var för sig med att lösa praktiska uppgifter, skapa eller läsa.
Sammanlagt observerades 174 timmars undervisning fördelade på 207 lektioner. I 20 procent av undervisningen i år tre var lärarstödet litet eller obefintligt. Motsvarande siffra för år 6 var tio procent.
– Oavsett arbetsform ska lärarstödet vara tydligt för alla elever och individuellt arbete är inte något undantag. Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.
Myndigheten definierar lärarstöd som att läraren ger klara instruktioner, genomför undervisningen utifrån tydliga mål, ger återkoppling, är tillgänglig för eleverna samt ser till att det finns studiero.