Handlingsplaner och riskbedömningar om ohälsosam arbetsbelastning saknas i många av de 2200 skolor som Arbetsmiljöverket granskat under ett treårigt tillsynsprojekt.
– Vi ser stora brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolhuvudmännen behöver skärpa sig, säger Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör och projektledare för tillsynen inom skolan och en av författarna bakom den nya rapporten.
Nio av tio skolor slarvar med arbetsmiljöarbetet och det kan resultera i ohälsosam arbetsbelastning, hot och våld, bullriga ljudmiljöer och dålig ventilation, slår Arbetsmiljöverket fast. Från 2013 till 2016 har verket besökt 260 kommuner och ett 30-tal fristående skolhuvudmän. Alla som driver fem friskolor eller fler har fått påhälsning.
– En grundförutsättning för att förebygga arbetsolyckor och sjukdomar är att skapa en trygg arbetsplats och skolmiljö, säger Adam Jansson.
Vanliga brister
Några av de vanligaste arbetsmiljöbristerna i landets grund- och gymnasieskolor:
- Bristande dokumentation om arbetsmiljöarbetet.
- Ohälsosam arbetsbelastning.
- Luftkvalitet och ventilation.
- Rutiner för drift och underhåll av skolfastigheten.
- Buller.
- Hot och våld.
Källa: Arbetsmiljöverket
Myndigheten har även identifierat brister utifrån den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i kraft den 31 mars 2016. Här handlar det om alltför stor arbetsbörda, konflikter på arbetsplatsen och våld eller hot mot personal.
– Men i jämförelse med många andra branscher är skolan ändå mycket duktig på att ha en skyddsorganisation, inte minst med lokala skyddsombud, säger Adam Jansson.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand konstaterar att brister i arbetsmiljön inte bara drabbar lärare, skolledare och annan personal.
– Det handlar lika mycket om elevernas lärmiljö. Arbetsmiljöarbetet måste stärkas även av pedagogiska skäl, säger hon.
Trots att både regeringen och många kommunfullmäktige fattat beslut om att minska arbetsbelastningen och möjliggöra en mer rimlig arbetssituation märker inte lärarna det i sin vardag, menar Johanna Jaara Åstrand.
– Jag har full respekt för att det inte är någon quick fix att åtgärda lärarbristen och att renovera och bygga nya skolor. Men det finns en hel del som både huvudmännen och staten kan åtgärda snarast möjligt. Vi ska inte skyddsrond efter skyddsrond behöva konstatera att ventilationen är undermålig eller att lokalerna inte är ändamålsenliga.
Johanna Jaara Åstrand pekar på lärarbristen och den försämrade likvärdigheten som den största utmaningen svensk skola har i dag.
– Att behålla och värna de lärare vi redan har är minst lika viktigt som att locka tillbaka pensionerade lärare. För att klara det måste arbetsmiljön vara bra i skolan, säger hon.
”Känd och skrämmande läsning”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till TT om rapporten.
Skolors arbetsmiljö är i de flesta fall kommunernas ansvar, men utbildningsministern anser att staten behöver ta ett större ansvar. I en intervju med nyhetsbyrån TT lyfter han fram den nuvarande regeringens satsning, och kritiserar sina föregångare.
– Många skolor är slitna. Det är såklart märkligt att det varit så att man kunnat få avdrag för att bygga om köket en gång till, men det har inte funnits statliga pengar till att rusta upp barnens skolor. Det finns det nu, säger han till TT.
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, slår tillbaka:
– Ansvarig minister är väldigt snabb med att lägga ansvaret på tidigare regering. Vi gjorde en hel del, men man måste göra mer, säger hon till TT och fortsätter:
– De miljonerna som regeringen lägger på det här räcker ju bara till några tiotals tusen per skola.