Större barnkullar, delvis som följd av den ökade flyktingstillströmningen, är en viktig förklaring till att antalet behöriga lärare inte räcker till, konstaterar Skolverket i en ny rapport.
– Om behovet av lärare fortsätter vara stort och vi inte ökar tillgången på utbildade lärare är det ett tydligt varningstecken. Då är det risk att vi ser starten på en allvarlig trend, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.
Av de drygt 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som har nyanställts det senaste läsåret saknar 57 procent pedagogisk högskoleexamen.
– Mer än var tredje lärare utan högskoleexamen har anställts under det senaste läsåret. Jag hoppas att de får en extra bra introduktion och stöd i arbetet och att de så småningom väljer att utbilda sig till lärare. Det är i grundskolan och den kommunala vuxenutbildningen SFI som obehörigheten ökar allra tydligast, säger Niclas Westin.
Han framhåller att regeringen ökat antalet platser på lärarutbildningarna och att antalet sökande ökar.
– Men vi vet ju ännu inte hur många som fullföljer utbildningen.
Borde antalet utbildningsplatser byggas ut ännu mer?
– Särskilt situationen i grundskolan visar att vi måste få fler att vilja bli lärare. Men vi fyller ännu inte alla utbildningsplatser. Viktigast är att få in fler studenter och se till att de slutför utbildningen.
Niclas Westin understryker att bekymren med att få tag i behörig lärarpersonal skiljer sig en hel del i olika delar av landet.
Hur mycket har tillgången att göra med närheten till ett lärosäte med lärarutbildning?
– Den tendensen har gått att se genom åren. Närheten tycks ge bättre förutsättningar i regionen.
Är det en anledning till att se över var lärarutbildningarna finns i landet?
– Vi har lärarutbildningar på över tjugo ställen och utbudet är väl spritt geografiskt, så det är svårt att säga hur mycket det spelar in. Förklaringen kan också ligga i att förutsättningar att driva skola inte är lika goda i mer glest befolkade delar av landet. Det är svårt att attrahera folk att bo i områden där det finns en lägre grad av samhällsservice, säger Niclas Westin.
Samtidigt som andelen lärare med legitimation minskar på grund av det ökade antalet elever, har antalet lärare med legitimation i minst ett undervisningsämne ändå ökat från totalt knappt 71 500 heltidstjänster föregående läsår, till drygt 73 400 heltidstjänster.
En kommun som trots det bekymmersamma läget lyckas locka behöriga lärare är Habo, strax norr om Jönköping. Av 117 heltidstjänster är 101 bemannade med legitimerade lärare. Andelen lärare med behörighet i minst ett ämne är 86,8 procent.
– Traditionellt har vi haft en hög andel behöriga, även om vi märker att det är svårare att rekrytera nu än tidigare. Vi såg på ett tidigt stadium till att alla våra anställda lärare plockade ut sin legitimation, säger Johnny Nilsson, utvecklingsledare i Habo.
En förklaring ser han i närheten till lärarutbildningen i Jönköping. Varje läsår har 25-30 lärarstudenter sin verksamhetsförlagda del av utbildningen (VFU) i kommunen.
– Vi rekryterar 10-15 procent av våra lärare genom VFU. Vi deltar dessutom i projektet med övningsskolor och det ger också ringar på vattnet, säger Johnny Nilsson.
Lärarförbundet visar i en bearbetning av Skolverkets siffror att andelen behöriga lärare är direkt relaterad till utbildningsnivån hos elevernas föräldrar. Ju fler barn till välutbildade föräldrar – desto fler behöriga lärare har skolan. Ju fler barn till föräldrar med låg utbildningsnivå – desto färre behöriga lärare har skolan.
Johnny Nilsson tycker att den beskrivningen stämmer väl in på situationen i Habo.
– Vi är en liten kommun med 11000 invånare och har få socioekonomiskt svaga områden. Andelen invandrade elever ligger runt 5-7 procent, säger han.
Sök på din kommun
Andel med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne