– Alla elever ska få den undervisningstid de har rätt till. Det här är ett viktigt steg för en jämlik skola där ingen lämnas efter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
I dag är eleverna garanterade en viss undervisningstid i varje ämne under hela sin tid i grundskolan. Det innebär att skolan själv kan bestämma i vilka årskurser undervisningstiden ska ges i olika ämnen.
Denna frihet kan leda till problem vid skolbyten. Det finns risk för att eleverna saknar centrala kunskaper i ett ämne när de byter skola.
För att säkra att eleverna får den undervisningstid de har rätt till och för att skapa en mer jämlik skola föreslår regeringen i sin proposition till riksdagen att eleverna ska garanteras en viss undervisningstid på varje stadium.
Regeringen föreslår också att begreppen låg-, mellan- och högstadiet återinförs i skollagen. Detta är i huvudsak en anpassning till verkligheten.
Uttrycken används dagligen i skolan, dessutom utgår behörighetskraven och lärarutbildningarna från att grundskolan indelas i årskurs 1-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. Till och med regeringen använder numera begreppen lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet i sina texter.
Ändringarna föreslås börja gälla den första juli 2018.
Regeringen planerar att göra flera justeringar i timplanen, men de förslagen återkommer den till i ett senare beslut.
Det handlar bland annat om att undervisningstiden i elevens val i grundskolan ska minska med 105 timmar till 277 timmar, att de timmarna ska förvandlas till matematiktimmar på högstadiet och att ämnet teknik ska få en minsta garanterad undervisningstid.
De här förslagen har tidigare kritiserats när de har skickats ut på remiss. Lärarförbundet varnar för att lärarna kommer att få mer att göra, eftersom det redan är brist på lärare, inte minst på matematiklärare. Skolverket och Skolinspektionen har haft invändningar mot att elevens val bantas, bland annat eftersom eleverna nu kommer att få mindre att säga till om.