Alla 19 gymnasieskolor som erbjuder språkintroduktion i Stockholms stad samlades förra veckan för att diskutera hur skolan kan stötta nyanlända elever. Under våren har utvisningen av ensamkommande barn kommit igång och då har den psykiska ohälsan bland eleverna ökat ytterligare.
Samtidigt tilltar pressen på lärarna och nu överväger de nya protestaktioner.
– Vi kanske till och med borde strejka, säger Alexandra Ljungkvist-Sjölin, lärare i teater och svenska som andraspråk på Liljeholmens gymnasium.
I höstas var hon en av 300 lärare som i ett upprop publicerat i Svenska Dagbladet protesterade mot regeringens flyktingpolitik och slog fast att den omöjliggör deras arbete i skolan.
Under konferensdagen i Stockholm vittnade Alexandra Ljungkvist-Sjölin och flera andra lärare om vilka dilemman de ställs inför när de dagligen ser konsekvenserna av flyktingpolitiken.
– Om en elev har dålig frånvaro kommer det rapporteras till Migrationsverket och då är det negativt för elevens asylprocess. Det gör att man kan frestas att ändå sätta närvaro för man vill inte bidra till att eleven inte får uppehållstillstånd, säger hon.
Lärare, rektorer och annan skolpersonal knuten till språkintroduktionen fick bland annat information om de juridiska förutsättningarna för de ensamkommande barnens skolgång. I höstas tecknade regeringen ett återvändandeavtal med Afghanistan. Personer som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ska skickas hem. Efter massiv kritik från framför allt skolan backade regeringen och beslöt att ensamkommande flyktingbarn som tidigare fått besked om utvisning när de fyllt 18 år ska få gå klart gymnasiet.
Under våren har såväl myndigheter, organisationer och andra aktörer varnat för en tilltagande psykisk ohälsa bland barnen. En undersökning som Socialstyrelsen gjorde visade att unga ensamkommande haft självmordsplaner i 27 av 51 tillfrågade kommuner. Självmord diskuteras på olika nätforum och flera ungdomar har tagit sitt liv de senaste månaderna.
För att möta utvecklingen i skolan har Stockholms stad skapat ett centralt elevhälsoteam som ska stötta rektorer och elevhälsan ute i de olika skolorna. Nyligen inrättades även en ny tjänst som integrationssamordnare för skolan. Sammankomsten för gymnasieskolornas språkintroduktion var den första med situationen för de nyanlända eleverna som tema.
– Vi vill förmedla vikten av att lärare står fast i sin lärarroll och inte går in i en tycka-synd-om-mentalitet och försöka hjälpa. I en svår situation betyder det jättemycket för eleverna att ha rutiner; en lärare som möter dig varje dag och har en strukturerad lektion, säger Cecilia Rosengren, samordnare på utbildningsförvaltningen.
Alexandra Ljungkvist-Sjölin anser att politiken leder till att skolan har blivit ett alternativ till polisförvar.
– Man sätter eleverna här och låtsas att det är lugnt. Det som händer är helt absurt.
Hon är övertygad om att många människor inte har förstått hur de ensamkommande barnens skolsituation är och vad den innebär för lärarna.
– Vi måste börja säga ifrån, för det är vi som sitter på kunskapen om den här guppen och om vad deras utsatthet leder till, säger Alexandra Ljungkvist-Sjölin.