I mars gick remisstiden ut för gymnasieutredningens förslag (se faktaruta). Ett av dem är att antagningskraven blir likvärdiga på alla gymnasieprogram. I dagsläget krävs det godkänt betyg i tolv ämnen för de teoretiska programmen och i åtta ämnen för yrkesprogrammen. Utredningen vill se ett krav på tolv godkända betyg för samtliga program framöver, vilket flera remissinstanser är kritiska till.
Skolverket konstaterar att reformen skulle innebära att ytterligare ungefär 1 000 elever per år hamnar på introduktionsprogrammen för att de inte uppfyller kraven till ett nationellt program.
Detta lyfts även fram av Skolinspektionen som påpekar att introduktionsprogrammen redan i dag har ”omfattande brister”.
Gymnasieutredningen
- Gymnasieutredningen tillsattes i mars 2015 med huvuduppdraget att få fler ungdomar att fullfölja gymnasiestudierna.
- I två tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att ta fram förslag på hur teknikprogrammet kan få en yrkesinriktning samt se över möjligheterna att slopa kursbetygen och återinföra ämnesbetygen.
- Särskild utredare var Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.
- Hela utredningen är på över 1 000 sidor och består av sammanlagt 97 konkreta förslag.
Friskolornas riksförbund är också kritiska och föreslår att kravet till de teoretiska programmen i stället sänks. Detta anser dock inte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vara en framkomlig väg, trots att även de vill se likvärdiga antagningskrav till alla program.
– Det är inte politiskt möjligt att sänka kraven till gymnasieskolan. Och att höja kraven för alla är vi tveksamma till eftersom vi inte har tillräckligt underlag för att bedöma konsekvenserna, säger Mats Söderberg, gymnasieansvarig på SKL.
Gymnasieutredningen ser inga större risker med höjda krav, men de har inte alla fakta, hävdar han.
– Utredningen baserar sin bedömning på gammal statistik, som kom innan de stora flyktingströmmarna de senaste åren, säger Mats Söderberg.
Läs även
Tidningen Gymnasiet skriver i sin genomgång av remissvaren att många instanser är kritiska till förslaget om att införa ämnesbetyg istället för kursbetyg. Läs mer här: Ämnesbetyg möter motstånd
Läs mer om utredningen förslag: 97 förslag för en bättre gymnasieskola
I stället vill han se en helt ny modell, som kan testa om en elev är ”gymnasiemogen” eller inte.
– Vi skulle vilja se en alternativ, individuell bedömning av om en elev kan klara kraven, som inte handlar om att räkna betyg. Ungefär motsvarande högskoleprovet.
Hur skulle det se ut rent konkret?
– Det har vi inte gått in på, men det skulle kunna bedöma elevens studiesituation som helhet, till exempel analytisk förmåga och kunskapsgrund, säger Mats Söderberg.