Allt färre förskollärare på förskolorna

Statistik från Skolverket visar att förskolegruppernas genomsnittliga storlek har sjunkit från 16,7 barn under 2015 till 15,9 under 2016. Precis som föregående år finns det i genomsnitt 5,2 barn per anställd i förskolan.

Samtidigt fortsätter utbildningsnivån bland personalen på förskolorna att sjunka. Endast 39 procent har en förskoleexamen, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2015. Samtidigt saknar 28 procent helt utbildning för arbete med barn.

Bekymmersamt, menar Skolverket som pekar på att forskning visar att välutbildad personal är den viktigaste faktorn för att skapa en lärorik och trygg förskola för barnen, enligt ett pressmeddelande.

– Det är en spegling av lärarbristen och en konsekvens av Jan Björklunds försämring av yrkesprogrammen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till TT om att lärartätheten i förskolan försämrats.

– Det är därför vi nu bygger ut lärarutbildningen så att vi får fler förskollärare och förstärker yrkesprogrammen så att fler väljer att läsa till grundläggande kompetenser som till exempel barnskötare.

Lärarförbundet anser att den försämrade lärartätheten är ohållbar.

– Ska barngrupperna fortsätta minska måste fler vilja bli förskollärare. Och tvärtom: ska fler lockas till yrket måste rätt förutsättningar på plats. Förskollärarna måste inkluderas i de nationella satsningar som görs på läraryrket, det går inte längre att blunda och tro att lärarbristen i förskolan kommer att lösa sig av sig själv, säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett uttalande.

Lärarförbundet vill bland annat att förskollärarutbildningen ska byggas ut, karriärtjänster införas, löner höjas och att det ska rensas bland arbetsuppgifterna.

– Man har klarat en kraftig ökning av barnantal och samtidigt minskat barngrupperna, men det blir på bekostnad av de högst utbildade pedagogerna, säger Per-Arne Andersson som är chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

På förskolor i bland annat Karlstad, Piteå och Götene är andelen anställda med förskoleexamen hög, runt 65 procent. I Stockholmskommunerna Vaxholm, Ekerö och Värmdö har endast 16-20 procent av pedagogerna en förskoleexamen.

– Staten hänger inte riktigt med och tillfredställer inte det behov som finns på förskolelärare och förskoleutbildningen. Det vi kan göra är att se till att utbilda fler barnskötare och jobba med intern utbildning, säger Per-Arne Andersson.

Att fler outbildade nu anställs ser han samtidigt som en möjlighet för framtiden.

– Det handlar inte sällan om ungdomar och nyanlända. De börjar som outbildade men får kanske en ambition att vilja bli förskolelärare eller barnskötare, säger Per-Arne Andersson.

Trots att barngrupperna nu är nere på samma nivåer som 1992 är det fortfarande en bra bit kvar till Skolverkets riktmärken. De anger en lämplig storlek på småbarnsgrupper till 6-12 barn samt 9-15 för de lite äldre barnen.

När Lärarnas tidning och Tidningen Förskolan i höstas gjorde en stor enkätundersökning med 17000 förskollärare visade det sig att grupperna i förskolan är ännu större än vad den officiella statistiken visar. Enligt undersökningen var medianvärdet 15 barn i småbarnsgrupperna och 20 barn i storbarnsgrupperna. 9 av 10 förskollärare i undersökningen arbeta med grupper större än riktmärkena.

Våra siffror förvånade utbildningsministern:

– Jag är orolig för att er bild skiljer sig så pass mycket åt från den officiella statistiken, sa Fridolin då.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand var dock inte förvånad.

– Vi har länge fått signaler om att statistiken om barngruppernas storlek inte stämmer, sa hon.

En förklaring till skillnaden kan vara att det saknas en gemensam syn på vad begreppet grupp står för när man mäter gruppstorleken. 

Förra året fördelades 950 miljoner kronor i statsbidrag till 563 kommuner och fristående förskolor med syftet att verka för mindre barngrupper i förskolan. För bidragsåret 2017/2018 finns totalt 828 miljoner att fördela.

– Det vi nu begär av kommunerna, för att få ta del av de statliga pengarna, är att de har en tydlig plan för när och hur man ska nå Skolverkets riktmärken, säger Gustav Fridolin.