Försöksverksamhet i skolan enligt brittisk modell. Det är ett av flera S-förslag för att förbättra skolan i Stockholm.
Allt fler vittnar om att lärare inte har tid att fokusera på sin huvuduppgift: att undervisa. Den administrativa bördan har ökat under de senaste åren, något vi påminns om vid varje skolbesök och i samtal med skolans personal. Vi vill göra det möjligt för skolorna att anställa personal för att låta lärarna fokusera på undervisningen.
Att Stockholm kontinuerligt arbetar för en effektivare skolorganisation är positivt. Men det är skillnad på effektivisering och kraftiga besparingar. Skolor har på grund av Moderaternas besparingskrav tvingats friställa personal som utför viktiga uppgifter. Det handlar om vaktmästare, fritidspedagoger och administrativ personal.
Personalen har försvunnit men arbetsuppgifterna, som lärarna nu måste göra, finns kvar. Vi vill därför att utbildningsförvaltningen i nära samråd med lärare och rektorer gör en inventering av vilka personalförstärkningar som skulle behövas.
En större del av Stockholms lärares arbetstid ska ägnas till undervisning, planering av undervisning och egen ämnesfördjupning. Som lärare krävs det att du ständigt håller dig uppdaterad inom ditt ämne och att du utvecklas som pedagog. Tyvärr ges det inte i dagens skola tillräckliga förutsättningar för den kompetensutveckling som är så viktig för läraryrkets status och utbildningens kvalitet.
Vi genomför därför en stor satsning på kompetensutveckling i vårt förslag till budget i riksdagen. Socialdemokraterna i Stockholm vill avsätta 40 miljoner kronor för att underlätta för lärare att vara lärare.
På samma sätt vill vi förstärka det pedagogiska ledarskapet. Det är dags att stadens rektorer på riktigt ges tid att leda och utveckla det pedagogiska arbetet. I verkligheten har även de blivit alltmer av administratörer.
Det borde vara en självklarhet att alla lärare ska kunna få en bra feedback av sin rektor. Men hur ofta har rektorn egentligen tid att se sina lärare i praktisk undervisning? Och hur ofta hinner de delta i de vardagliga pedagogiska diskussionerna? Det är dags för en reform som uppgraderar det pedagogiska ledarskapet.
Vi föreslår också en stor reform för att varaktigt och tydligt minska storlekarna på klasserna i grundskolans tidiga årskurser. Det är en reform som vilar på solid vetenskaplig grund med dokumenterad effekt för den långsiktiga kunskapsutvecklingen.
Vårt förslag innebär att de tidigare årskurserna kommer att kunna minskas med minst tre elever per klass jämfört med om satsningen inte hade gjorts. Färre elever ger mer tid till varje elev.
Men bara pengar löser inte de grundläggande problemen. Vi vill slopa de betygsliknande omdömena. Lärare vittnar om hur mycket tid dessa tar från förberedandet av lektioner. Avskaffar vi dessa så frigörs lärares tid från administration till att utveckla undervisningen.
Vi vet att de lärare som utbildas i regionen inte kommer att räcka till. För att delvis möta denna utmaning vill vi pröva en försöksverksamhet som det brittiska Teach First, där man låter nyexaminerade studenter från andra utbildningar gå in och göra en insats som lärare på de skolor där flest elever inte når kunskapsmålen.
Vi tror att detta är rimliga förslag som lägger en kurs mot att lärare ska få vara just lärare.