Var femte kommun i landet har varit i kontakt med barn eller unga vuxna som är eller riskerar bli involverade i våldsbejakande extremism. Kännedomen om att dessa personer finns kommer oftast via orosanmälningar till socialtjänsten från skola och fritidshem, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Näst vanligast är information från polisen, därefter socialtjänstens egna verksamheter, anhöriga och de unga själva.
– Skolan har en väldigt viktig roll i detta för det är den som kommer i kontakt med den här gruppen och det är viktigt att de gör orosanmälningar, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen.
När Socialstyrelsen frågande landets kommuner eller stadsdelar om de har kännedom om våldsbejakande extremism svarade 52 stycken ja på frågan. 22 av dem svarade att de fått kännedom om det via skola eller fritidshem. Det är en ökning från senast myndigheten ställde samma fråga (2015), då nio svarade att de fått information om det från skola eller fritidshem.
Socialstyrelsen vill inte spekulera i orsakerna till ökningen.
– Men medvetenheten kan ha blivit större och man kan ha blivit bättre på att uppmärksamma barn som far illa av de här anledningarna, säger utredaren Olga Gislén.
Av de kommuner/stadsdelar som haft kontakt med dessa barn och unga har endast drygt hälften gett någon typ av stöd. Det oroar Peder Hyllengren, terrorismforskare vid Försvarshögskolan.
– Det visar att det finns en fortsatt stor lucka i socialtjänstens arbete för att hantera de här individerna, säger Peder Hyllengren till TT.
Rapporten i korthet
Socialstyrelsens enkät skickades i mars 2017 ut till socialtjänsten i 316 kommuner och stadsdelar, med frågor om erfarenheter av barn och unga som är involverade i våldsbejakande extremism eller som riskerar att bli det.
224 socialtjänster, eller 71 procent, svarade på enkäten.
52 socialtjänster svarade att de under 2016 haft kännedom om barn och unga vuxna som är involverade i våldsbejakande extremism eller riskerar att bli det.
Störst kännedom om unga extremister fanns i stadsdelarna och kommunerna nära Malmö, Göteborg och Stockholm med omnejd.
45 socialtjänster uppgav att de haft kontakt med unga i denna situation. Vid förra kartläggningen 2014/15 var det 39 verksamheter som hade haft kontakt.
27 av de 45 socialtjänsterna hade gett dessa personer insatser. Svaren säger inget om hur många individer det rör sig om.
Källa: Socialtjänstens erfarenheter av våldsbejakande extremism. Resultatet av 2016 års kartläggning.