Svenska elever rör på sig för lite. Det visade nyligen en studie gjord med rörelsemätare som forskare på Karolinska Institutet låg bakom. Men det gäller inte eleverna på Kyrkebyskolan i Arvika. Där har fritidspedagog Eva Bohlin under många år organiserat lekfull rörelse i två 30-minuterspass per vecka och klass i årskurs 4—6. Regn och rusk är inget hinder.
Aktivitetstiden tas från elevens val och lite tid även från rasterna.
— Det är rörelse och lek som är schemalagd. I den kan och ska alla elever kunna delta, säger hon.
Första veckan på höstterminen har fyrorna lek på schemat varje dag. Då är även elevernas mentorer med för att lära känna dem. Det handlar ofta om samarbetslekar där Eva Bohlin delar in barnen i grupper och ingen lämnas utanför. Eva Bohlin stöttar de elever som är ovana vid att leka med andra och hjälper till att reda ut eventuella konflikter.
— Jag bygger sedan på med nya lekar under terminerna. Populära lekar är ”Spindelnätet” och ”General och spion”. Vi spelar även pingis, kula, hoppar hopprep och går på styltor. Och självklart har vi bollsporter som fotboll, basket och volleyboll. En gång i månaden går vi på promenad.
Anneli Olsson, lärare i svenska och SO i åk 4—6, ser många vinster med aktivitetspassen. En bonuseffekt är att man kan få extra tid för några elever.
— Under passen kan vi klasslärare arbeta lite mer med någon som behöver extra stöd i något ämne eller som behöver få tid att prata om de inte mår så bra, säger Anneli Olsson.