Bakgrunden är att regeringen vill underlätta för skolor att erbjuda eleverna den undervisning de har rätt till men i dag inte kan få, bland annat på grund av lärarbrist eller för små elevgrupper.
En huvudman ska då kunna köpa utbildning på så kallad entreprenad (se faktaruta) av en annan skola, huvudman eller annan aktör genom så kallad fjärrundervisning (se faktaruta).
Det här är entreprenad
- Med entreprenad avses enligt skollagen att en kommun eller friskola sluter avtal med en annan aktör om att utföra utbildning, med ”bibehållet huvudmannaskap”.
- Kommunen ansvarar alltså fortfarande för verksamheten och utbildningen i dess helhet, men låter någon annan genomföra undervisningen.
I dag är det endast modersmålsundervisning som får överlämnas på entreprenad till en annan huvudman. När det gäller fjärrundervisning får detta endast anordnas i ämnena modersmål, samiska, moderna språk och teckenspråk.
Det nya förslaget innebär att fjärrundervisning ska tillåtas i långt fler ämnen och årskurser. I högstadiet och gymnasieskolan ska fjärrundervisning tillåtas i alla ämnen utom de praktisk-estetiska.
Det här är fjärrundervisning
- Med fjärrundervisning menas interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik i realtid.
- Eleven och läraren befinner sig i olika lokaler när undervisningen sker, men en handledare ska vara närvarande med eleven.
- Fjärrundervisning är alltså inte samma sak som distansundervisning, där eleverna själva bestämmer när och var de ska utföra sitt skolarbete.
- Fjärrundervisning får i dag anordnas i ämnena modersmål, samiska, moderna språk och teckenspråk.
- En skola får endast anordna fjärrundervisning om det inte finns någon behörig lärare i ämnet eller om elevunderlaget är otillräckligt samt om huvudmannen ”har gjort vad som rimligen kan krävas” för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.
Huvudmannen ska kunna besluta om fjärrundervisning om elevunderlaget är för litet eller om skolan inte har en legitimerad lärare för ämnet.
– Vi vidgar möjligheten till fjärrundervisning, men utgångspunkten ska fortfarande vara närundervisning. Fjärrundervisning ska ske i undantagsfall, när det är bra för eleverna och det inte finns något annat alternativ, säger regeringens särskilda utredare Eva Durhan.
Ni vill inte göra det tillåtet att köpa utbildning från andra aktörer än huvudmän, något som arbetsgivarorganisationerna har efterfrågat, varför?
– Vår utgångspunkt är att man måste ha kompetens för att bedriva en skola för att kunna ansvara för dessa undervisningstjänster.
Lärarförbundet är starkt kritiskt till förslaget, och hävdar att internationell forskning visar att fjärrundervisning inte fungerar.
– Det här blir en ren experimentverkstad i full skala som riskerar studieresultaten i svensk skola, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
Hon hävdar att ”massundervisning via webbkameror kan inte ersätta mötet mellan lärare och elev”.
– Det går inte att klona oss lärare även om politiker känner desperation över den akuta lärarbristen. Trots detta vill utredaren nu gå fram med fjärrundervisning på bred front. Jag är rädd att det blir de elever som har det tuffast i skolan som drabbas värst av denna kvalitetsförsämring, säger Johanna Jaara Åstrand.
Regeringens särskilda utredare Eva Durhan håller inte med om kritiken och anser att Lärarförbundet ”målar väl mycket i svart.”
– Vår utgångspunkt är att närundervisning alltid kommer i första hand. Fjärrundervisning är ett alternativ när inget annat finns att tillgå. Vi lever i ett avlångt land och det är så verkligheten ser ut, säger hon.
Skolans arbetsgivarorganisationer, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Friskolornas riksförbund, anser tvärtom att förslaget inte går tillräckligt långt.
Per Arne Andersson är avdelningschef på SKL med ansvar för skolan. Han hävdar att staten genom detta betänkande på grund av ”teknikrädsla” har en alldeles för snäv syn på vad fjärrundervisning kan vara. Att det inte enbart handlar om att bemöta lärarbristen.
”Vi menar att fjärrundervisning också kan innebära en kvalitetshöjning för enskilda elever, till exempel för grundskolelever som vill läsa gymnasiematte”, skriver han i ett blogginlägg.
Utredaren Eva Durhan kontrar med att det är viktigt att börja i liten skala.
– Vi har ingen erfarenhet av fjärrundervisning i Sverige. Man brukar hänvisa till Australien men de har hållit på sedan 1950-talet. Och det finns väldigt lite forskning på området. Det är inte bara att trycka på den stora knappen och sätta igång. Vi börjar så här, men jag är övertygad om att det kommer att bli vanligare i framtiden, säger Eva Durhan.