I en enkätstudie som Världshälsoorganisationen står bakom intervjuades 7 000 svenska barn i åldrarna 11,13 och 15 år. Nästan 18 procent angav att de mobbats den senaste månaden. Bland 13-åringar var siffran över 21 procent.
Och barnen som mobbades uppgav att de hade svårare att prata med sina föräldrar om jobbiga saker. De hade också lägre förtroende för sina lärare.
– Vi vet inte om de hade en sämre relation innan mobbningen började eller om den försämrade relationen är en följd av mobbningen, säger Ylva Bjereld.
Hon pekar på en tidigare studie som tyder på att lärarrelationen blir sämre efter det att en elev utsatts för mobbing.
– Och det kan vara sant också om relationen till föräldrar, säger Ylva Bjereld.
Många av de insatser som i dag görs mot mobbning handlar om att om insatser där mobbningen är känd av vuxna. Men tidigare forskning visar att mellan 20 och 50 procent av barn som upplever sig mobbade aldrig berättar för någon vuxen. Mobbning är förknippat med skam, skuld och misslyckande.
– Men den här studien visar att det också kan finnas andra orsaker. Det kan handla om en misstro mot att vuxna kan och vill hjälpa dem, säger Ylva Bjereld.
Vad ska skolan och andra vuxna göra för?
– Först behöver man utveckla strategier som fokuserar på klimatet i skolan. På SKOLOR där eleverna känner sig trygga är förekomsten av mobbning lägre.
Men sedan handlar det om att skapa möjligheter för dem som utsätts att våga berätta.
– Fler vuxna, fler möjliga vuxna att vända sig till. Ju fler möjligheter det finns desto större är chansen är det att någon av dem är en bra möjlighet, säger Ylva Bjereld.
Hon anser att barn står i ett beroendeförhållande till föräldrar och lärare. Då kan det vara lättare att våga tala med andra vuxna, som en skolkurator eller kanske en idrottsledare.