Utmaningen är stor och behoven akuta. Särskilt viktigt är det att ungdomar som kommer sent till Sverige snabbt får rätt och individanpassad undervisning, eftersom de har så kort tid på sig.
Regeringens särskilda utredare Ebba Östlin, till vardags kommunalråd i Botkyrka, har undersökt hur elever som kommer i årskurs 7–9 ska få gymnasiebehörighet. Hon prickar av punkt efter punkt på listan – många av förslagen är efterlängtade.
Det viktigaste förslaget är kravet på en individuell studieplan. I dag går viktig information och dyrbar tid förlorad när eleverna byter klass, lärare, skola, stadium eller kommun. En studieplan som följer med eleven ska fungera som en röd tråd i elevens skolgång, där man tidigt planerar hur elevens väg genom skolan ska se ut för att hen ska ta sig hela vägen igenom gymnasiet. Där samlar man också kartläggningar och annan information om eleven – inte minst elevens egna ambitioner.
– Studieplanen sammanställs så att eleven äger frågan och man kan använda det som ett planeringsverktyg, säger Ebba Östlin.
Man ska också kunna anpassa timplanen så att eleverna kan få mer undervisning i vissa utvalda ämnen. Andra förslag är längre lovskolor för nyanlända elever, en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet, som ska gälla samtliga nyanlända elever i 7–9, och att även ensamkommande ska ha rätt till modersmålsundervisning.
Ett annat efterfrågat förslag är att terminsbetyget F ersätts med ett skriftligt omdöme. Det ska leda till att elevernas lärande blir synligt. I dag kan en elev ha utvecklats otroligt mycket kunskapsmässigt utan att det alls syns i betyget, vilket kan sänka elevernas motivation.
Ebba Östlin föreslår också att de båda svenskämnena, svenska och svenska som andraspråk, får en egen utredning. Hon betonar att ämnenas kursplaner är för lika och inte anpassade för nybörjarsvenska. Samtidigt understryker hon vikten av att lärare har ett andraspråksperspektiv i undervisningen. På frågan om hon tycker att svenska som andraspråk ska fortsätta vara ett eget ämne passar hon.
– Det är nog det mest didaktiska ämnet i lärarutbildningen. Det är väldigt viktigt att man bevarar den kompetensen.
Att studiehandledning på modersmål är en nyckel till skolframgång är i princip alla överens om. Samtidigt är bristen på studiehandledare och modersmålslärare redan nu skriande stor. När studiehandledning ska förvandlas från en möjlighet till en rättighet för alla elever ökar behovet ytterligare. Men varifrån ska lärarna tas?
Ebba Östlin ser det som ett sätt att tvinga kommunerna ta itu med problemet.
– Jag är lite krass. Som kommunstyrelsens ordförande blir jag då tvungen att planera fram det och hitta lösningar, som fjärrundervisning eller att använda kompetensen hos nyanlända lärare, säger Ebba Östlin.
Ett av de viktigaste förslagen, betonar utbildningsminister Gustav Fridolin, och lyfter fram det populära snabbspåret för nyanlända lärare som en väg. Han öppnar också för att utbilda flera nyanlända vuxna till studiehandledare än dem som redan är lärare.
– I större utsträckning kanske man ska kunna börja sin bana i det svenska samhället som studiehandledare.
Han trycker också på att möjligheterna till fjärrundervisning har utökats. Det kan göra att huvudmännen inte längre kommer undan med att hänvisa till lärarbristen.
– Det blir intressant att se hur Skolinspektionen bedömer det i fortsättningen, säger han.
Hur ska ni få lärare till lovskolorna?
– En framgångsfaktor hittills har varit att lovskolorna bygger på frivillighet. I takt med att lovskolor blir vanligare så får kommunerna hitta olika lösningar som gör det attraktivt, säger Gustav Fridolin.