Förra hösten blossade en häftig debatt upp om könsuppdelad undervisning. Flera medier rapporterade då om en skola i Stockholm som fick lov av Skolinspektionen att fortsätta med könsuppdelad undervisning i idrott- och hälsa. I svallvågorna av den debatten utlovade regeringen krafttag mot könsuppdelad undervisning.
Könsuppdelad utbildning och undervisning är inget nytt fenomen. Det har förekommit regelmässigt i svenska skolor – även över längre tidsperioder. Det visar både granskningar från Skolinspektionen och Skolverkets rapport ”På pojkars planhalva” från år 2010.
I rapporten om undervisningen i idrott och hälsa svarade två av tre lärare att de alltid hade helklassundervisning. En av tre lärare hade andra grupperingar, varav många utifrån kön. Det förekom att lärare angav att könsuppdelad undervisning användes som en strategi för att främja jämställdheten.
Skolverket fick i uppdrag, efter regeringsbeslut den 2 februari i år, att förändra läroplanen för grundskolan, förskoleklassen, fritidshem, grundsärskola, specialskolan och sameskolan.
Skolverket har nu lämnat sitt förslag där man förtydligar läroplanerna och begränsar rektorers och lärares möjligheter att ha könsuppdelad undervisning. Enligt förslaget blir det rektorns ansvar att utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Och läraren ska planera och genomföra undervisningen så det sker.
Skolverket föreslår även att:
- lärarna ska ha i uppdrag att synliggöra ”olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt” och bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att ”kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor”
- skolan aktivt och medvetet ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter till en likvärdig utbildning oberoende av elevens könstillhörighet.
- skolan har ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande och utveckling.
Skolverkets förslag sätter även indirekt ett fokus på de elever som inte identifierar sig som flickor och pojkar det vill säga elever med könsöverskridande identiteter eller uttryck.
Det gör man genom mer öppna skrivningar i läroplanerna. I flera textavsnitt där det står kvinnor och män eller flickor och pojkar har man bytt ut det mot elever oberoende av könstillhörighet.
– Det finns fortfarande ur juridiskt perspektiv bara två kön. Men vi har valt att ta bort flickor och pojkar i förslaget och använt elever för att få ett mindre laddat och värdeneutralt ord så alla elever kan känna sig mer inkluderade, säger Anna Westerholm, avdelningschef för avdelningen för läroplaner på Skolverket.
Förändringarna i läroplanen föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Skolverket råder dock regeringen att även förändra Skollagen vilken regeringen har för avsikt att göra. Men det kräver en utredning först.
– I grunden är det viktigt för att skolan ska motverka gammeldags uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt och vad tjejer och killar kan och ska göra. Har du en könssegregerad undervisning, regelmässigt eller slentrianmässigt så blir det ett sätt att visa eleverna att det finns vissa saker killar och tjejer gör och att det finns andra man inte kan göra tillsammans. Det bryter mot skolans uppdrag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till TT.