Förra läsåret tog landets största friskolekoncern i snitt ut 6.300 kronor i överskott från varje elev. Det visar Lärarnas tidnings granskning av Academedia.
Friskolekoncerner har en hög lönsamhet – högre än näringslivet som helhet. Genom att använda delar av elevpengen för att starta nya skolor eller köpa redan befintliga ökas värdet i koncernerna.
Pengarna ansamlas i bolagen för att skapa vinst vid en försäljning. Eller så överförs de till moderbolaget i ett skatteparadis i form av räntor på internlån.
Landets största friskolekoncern Academedia har sammanlagt cirka 160 grund- och gymnasieskolor i ett 30-tal aktiebolag. Överskotten från 25 av bolagen förs över till två andra Academediabolag som sköter resultatredovisningen och slussar pengar vidare uppåt i koncernen.
190 miljoner kronor fördes vidare från de 25 bolagen under räkenskapsåret 2011–12, visar Lärarnas tidnings granskning. Det skulle räcka till 400 nya lärare.
Sammanlagt gick 30.000 barn och elever i bolagens skolor (i några fall ingår förskolor i siffrorna). Delar man de 190 miljonerna med antalet elever blir den genomsnittliga summan som togs ut ur skolorna drygt 6.300 kronor per elev.
Bakom genomsnittssiffran döljer sig stora skillnader. Mest pengar per elev fördes ut från Plusgymnasiet (cirka 16.600 kronor), Ljud- och bildskolan (13.600) och Vittraskolorna (13.100).
Det finns också bolag som gjorde negativa resultat. Värst var det för Vittragymnasiet som gick över 44.000 kronor back per elev.
Skolpengen är i princip friskolornas enda inkomstkälla. Personalen utgör den största kostnaden. Vinsterna möjliggörs av att lärartätheten och andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är lägre än i riket som helhet.
Detsamma gäller lönerna. Dessa går inte att få ut för Academedia separat men av statistiken för samtliga skolbolag organiserade i Almega tjänsteföretagen, framgår att en friskoleanställd gymnasielärare tjänar i snitt 1.700 kronor mindre än en kommunanställd.
För grundskollärarna är skillnaden knappt 500 kronor till friskoleanställdas nackdel.
Socialdemokraternas partistyrelse vill införa krav på lärartäthet och utbildning för att garantera att en större del av pengarna kommer eleverna till del. Det skulle bli Skolinspektionens uppgift att kontrollera att skolorna lever upp till kraven.
– De resurserna och den kompetensen har vi inte än, säger generaldirektören Ann-Marie Begler.
Skolinspektionen har i dagarna äskat fem miljoner kronor från regeringen för att bygga upp ett ekonomiskt sekretariat och kunna granska friskoleföretagens och de stora koncernernas ekonomi.