Katja Hvenmark-Nilsson skrev boken som hon själv velat läsa som ny i yrket.
Katja Hvenmark-Nilsson har inte svårt att minnas sin första dag som nyexaminerad lärare för snart tre år sedan: ett bombardemang av intryck.
– Jag var så taggad och sugen. Äntligen skulle jag få sätta i gång! Samtidigt var det helt överväldigande.
Nyligen har hon haft releasefest för sin bok "Balanskonster för nya lärare". I den beskrivs olika dilemman, som hon kallar balanskonster, och hur man kan lösa dem.
Det är något som hon själv hade velat läsa mer om innan hon klev in i klassrummet. För även om man känner sig trygg med sina teoretiska kunskaper är det en annan sak att hantera alla oförutsedda situationer som kan uppstå.
Det gäller att balansera mellan att styra men inte köra över. Att hjälpa men samtidigt lära eleven självständighet.
Konsten att vara lagom snäll tycker Katja Hvenmark-Nilsson själv har varit svårast av de 18 balanskonsterna hon tar upp.
– Jag insåg att när jag fixade för mycket, började eleverna be om mer och mer hjälp. Om jag i stället utgår mer ifrån att de kan, växer de.
Nu har det blivit dags för lunch. 2 000 portioner pyttipanna med rödbetor ska serveras. Det är inte precis vilsamt att äta lunch i den stora skolmatsalen.
Kaffet intas i lärarrummets mjuka soffor. Katja Hvenmark-Nilsson tar en klunk och berättar att när hon var ny som lärare ville hon göra allt som de andra lärarna gjorde och det i samma tempo. Snart förstod hon att det naturligtvis var omöjligt. När de nationella proven skulle rättas blev det så arbetsintensivt att hon tvivlade på om hon skulle ro iland det. Men det gick, även om hon fick arbeta all vaken tid.
– Det var den största påfrestning jag råkat ut för.
Året därpå var Katja Hvenmark-Nilsson med och skrev en debattartikel i GöteborgsPosten som hjälpte lärarna att få mer tid till de nationella proven.
På föräldramöten har det hänt att hon blivit tagen för elev och hon tror att det kan vara extra svårt att få respekt som ung kvinna och ny lärare.
– Men respekt är ingenting man kan ta, det får man.
Det har hänt att hon har reagerat på någon kommentar från eleverna men det har gått att reda upp. Alla elevgrupper testar sina nya lärare. Det kan leda till en insikt om vem man själv är i en pressad situation, menar hon.
– Du får gärna skriva att mina elever är jättesnälla och fina. Kanske har jag haft tur.
Hon tycker att de två mentorer hon fått har varit ett stort stöd. De har funnits där när hon behövt råd, men i övrigt låtit henne hitta sin personliga undervisningsstil.
Hennes bästa tips till nyblivna lärare är att hushålla med sig själv som energiresurs den första tiden.
– Särskilt om du är en person som vill mycket. Och det vill ju vi lärare ofta.
Anna Hedenrud