Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer nu med ett konkret förslag på hur de nya karriärtjänsterna för lärare ska utformas.
Förslaget bygger på tre olika karriärvägar. Dels de två karriärsteg som regeringen inrättat, lektor och förstelärare. Dels ett steg kallat ”ledarskapsspåret” och som delvis finns redan i dag, i form av exempelvis arbetslagsledare eller biträdande rektor men där lärarna måste uppfylla kraven för förstelärare för att komma i fråga (se faktaruta).
– Det centrala är att den enskilda lärarens kompetens ska användas på det sätt som passar den lokala verksamheten bäst. En lärare kan ha en tjänst som innehåller delar av flera spår, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.
De tre karriärstegen är:
- Förstelärare. Denna tjänst ska innehålla arbetsuppgifter som tydligt anknyter till undervisningen. Det kan handla om att utveckla ämnet och didaktiken, ta fram läromedel, handleda och stötta kollegor i klassrummet, ge feedback samt ansvara för lärarstudenters VFU eller nyexaminerades introduktionsperioder.
- Lektor. En lektor ska ha tydlig koppling till den vetenskapliga världen och ska ansvara för att skolans arbete utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetsuppgifterna ska bland annat vara att utveckla ämnesundervisningen, identifiera forskningsområden i skolans verksamhet, skapa kontakter med universitet och högskolor, ansvara för utvärderingar inom ämnesområdet samt att vara ett stöd för kolleger vid bedömning av elevernas projekt- eller examensarbeten.
- Ledarskapsspåret. Denna typ av tjänst handlar huvudsakligen om att vara ett stöd för rektorn samt att utveckla skolans kvalitetsarbete och skulle enligt SKL kunna benämnas arbetslagsledare eller biträdande rektor. Till skillnad från de andra två karriärstagen behöver det inte ingå undervisning. Till karriärtjänster inom ledarskapsspåret finns det inget riktat statsbidrag, utan huvudmannen ska stå för hela kostnaden.
Gemensamt för alla tre stegen är att lärarna som utses ska vara beredda att stödja andra lärare i olika sammanhang och ska ha ett särskilt ansvar för skolans resultat och kvalitet.
Det är huvudmannen som beslutar om karriärtjänsterna, men tanken är att rektorn ska ha en central roll i bedömning och rekrytering.
Per-Arne Andersson understryker också att satsningen inte bara handlar om ett lönelyft.
– Tjänsterna måste utveckla skolans verksamhet och elevernas måluppfyllelse. Det gäller att planera så att kunskap och erfarenheter sprids.
Läs mer på www.skl.se/
Niklas Arevik