Systemet med skolpeng kan göras om så att socialt utsatta områden med svaga skolresultat får mer pengar, föreslår utbildningsminister Jan Björklund (FP). Förslaget är ett av tre från Björklund för att göra den svenska skolan bättre.
I en intervju med Dagens Nyheter säger utbildningsministern också att det ska bli svårare att komma in på lärarutbildningen och att han vill införa ett miniresultat för godkänt på högskoleprovet. 0,1 poäng ska inte räcka för att komma in på någon högskola.
Förslaget om mer resurser till skolor i utsatta områden består av två delar. Det ena handlar om att skriva in i skollagen att kommuner måste ta hänsyn till socioekonomiska kriterier när resurser fördelas.
– Det är många kommuner som redan har den typen av fördelning, till exempel Stockholm, men alla har inte det, säger Jan Björklund till TT.
Det blir inga extrapengar till kommunerna för detta, utan det handlar om omfördelning av kommunens resurser, i de fall det blir nödvändigt.
Däremot kommer kommunerna att få en del statliga pengar för den andra delen i förslaget – höjda lärarlöner.
– Jag tycker att de skolor som är allra mest utsatta borde kunna ha lönenivåer som gör att man lockar till sig de duktigaste lärarna, säger Björklund.
Han vill att den nya modellen med förstelärare ska utnyttjas för detta. Staten går där in och öronmärker pengar för att höja lönerna för ungefär var tionde lärare med 5 000 kronor i månaden.
– Det klart att man skulle kunna öronmärka en del av de tjänsterna till de mest utsatta skolorna, säger Björklund.
Att ge ökade resurser till utsatta skolor är en budgetfråga och kan finnas med redan i höstens budget, om de andra regeringspartierna nappar på förslaget.
– Ska jag göra en prognos tror jag inte att det är någon stor oenighet kring den här typen av inriktning. Vi är alla bekymrade över de låga kraven i lärarutbildningen och segregationen, säger Björklund.
Socialdemokraterna reagerar med förvåning på Björklunds förslag om att skolpengen ska fördelas i kommunerna efter socioekonomiska kriterier.
– Vi har ju under flera år lagt fram att det här ska skrivas in i skollagen. Regeringen röstade ner ett sådant förslag senast nu i höstas, säger Socialdemokraternas talesperson i skolfrågor, Ibrahim Baylan.
Men Baylan litar inte på att Björklund har övriga regeringspartier med sig.
Moderaternas Tomas Tobé, ordförande i utbildningsutskottet, ger inga klara besked.
– Vi får givetvis diskutera vilka prioriteringar som ska göras inför nästa budget. Men Moderaterna välkomnar skärpta krav på lärarutbildningen.
TT: Men vad tycker ni om förslaget om skolpengen?
– Vi säger från Moderaterna att vi är beredda att diskutera detta med Folkpartiet. Det finns en del kommuner som prövat detta och det har fungerat väl i vissa men inte i andra. Vi tror inte att det är så enkelt som att bara göra en fördelning till skolor. Det handlar också väldigt mycket om vad som sker på den enskilda skolan och tillgången till särskilt stöd.
Utbildningsministern uttrycker i intervjun med DN att han är bekymrad över nyrekryteringen av lärare.
– Det är för få ungdomar som vill bli lärare och bland dem som vill bli lärare är det väldigt många som själva har väldigt låga studieresultat, säger Björklund.
I DN-artikeln säger Björklund, angående den högre behörigheten till lärarutbildningen:
– Det räcker inte med att en person som ska bli gymnasielärare i matematik bara har godkänt betyg i matte – det är inte tillräckligt. Här ska vi nu titta på om man till exempel måste ha lägst C i betyg för att komma in. Vi vill höja ribban. Dagens antagning till lärarutbildningen är inte rimlig, säger Jan Björklund till tidningen.
Men vilka betyg som krävs för att komma in på olika utbildningar bestäms inte av politikerna.
– Nej, inte alls. Regeringen beslutar bara om den grundläggande behörigheten, säger Elisabeth Svensk vid Universitets- och högskolerådet (UHR).
TT: Det är alltså inte regeringen som går in och höjer ribban för enskilda betyg för behörighet?
– Nej, inte som det ser ut i förordningen i dag i alla fall, säger Svensk.
Dessutom är det i dag betyget godkänt som gäller för särskilda behörigheter, det vill säga E, eller högre i skalan, där F är underkänt och A är högsta betyg.
TT: Vad händer om det är få sökande och kraven för att komma in på lärarutbildningen plötsligt höjs?
– Direkt måste det ju bli så att färre blir behöriga.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén ser fram emot höjda lärarlöner.
– Jag ser Jan Björklunds utspel som ett löfte. Nu väntar jag att det inför vårproppen kommer pengar till en bättre resursfördelning och rejält höjda lärarlöner, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Förslaget om höjd behörighet för att komma in på lärarutbildningen ser hon som ett typiskt stickspår.
– Man älskar att lägga ut stickspår i form av att man ska ändra på organisationen och liknande. Att höja ribban för att komma in på lärarutbildningen hjälper inte. Det är ändå för få som söker. Det självklara är att höja lärarlönerna. Det är då vi får fler att söka och det är då vi får konkurrens om platserna. Sådana enkla samband borde politikerna fatta och om inte annat borde de ha tillgång till ekonomisk kompetens som kan få dem att inse det här.
TT: Hur ser du på alla förändringar inom skolan?
– Jag ser en skola som håller på att bli sönderreformerad.