Grundskollärare arbetar 48 timmar i veckan om rasterna räknas med i arbetstiden. Utöver detta arbetar åtta av tio från en knapp timme upp till fem timmar på helgerna med för- och efterarbete. Det visar Skolverkets undersökning om grundskollärares tidsanvändning.
Räknas rasterna bort hamnar arbetstiden på drygt 45 timmar i veckan. I undersökningen tas ingen hänsyn till om lärarna har ferietjänst eller semestertjänst. Totalt har ett riksrepresentativt urval av 3.626 grundskollärare fyllt i en tidsdagbok under våren 2012.
– Själva undervisningstiden är ungefär lika omfattande som när undervisningsskyldigheten togs bort för ett antal år sedan. Det som sedan hänt är att nya uppgifter kommit till utan att andra tagits bort. Det som fått stryka på foten är sannolikt tid för reflektion och planering, säger Anna Ekström, generaldirektör vid Skolverket.
Enkäten visar att lärarna själva tycker att de lägger för mycket tid på administration och dokumentation men för lite tid på att planera och genomföra undervisningen och på att reflektera.
– Dokumentationen är viktig för att rätt bedömningar görs av elevernas kunskaper, för att det ska vara rättsäkert och för att elever ska kunna byta skola utan att få problem.
Anna Ekström betonade att skolhuvudmän och rektorer har ett ansvar för att ge lärarna goda förutsättningar.
– Men lärarna har också enligt skollagen och läroplanen ett eget ansvar för att organisera sitt arbete utifrån elevernas behov.
Dessutom visar undersökningen att lärararbetet fortfarande i stor utsträckning är ett ensamarbete. Bara 6 procent av arbetstiden undervisar läraren tillsammans med en kollega, bara 2 procent av tiden används för att tillsammans med andra lärare analysera och dokumentera elevers utveckling och bara 2 procent används för att tillsammans med andra lärare reflektera kring undervisning och läraruppdrag.
– Vi menar att det är bra om lärare kan arbeta mer tillsammans eftersom det finns forskning som visar att det är bra för eleverna.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att studien visar att det inte går att blunda för problemen längre:
– Lärarnas situation måste tas på allvar. De måste få tid att planera undervisningen eftersom det är en framgångsfaktor, det ser vi på länder som lyckas. Fler administrativa sysslor måste bort.
Hon förutsätter också att staten, kommunerna och de fristående skolorna tar ansvar för att rätta till den alarmerande situationen med mycket kvälls- och helgarbete.
Ibrahim Baylan, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, säger att det nu är dags att politikerna från regering och opposition tar sig i kragen och sätter sig ner tillsammans med lärarfacken och experter för att analysera vad som kan tas bort av dokumentation och administrativt arbete.
– Då skulle vi kunna komma fram till en överenskommelse som gäller även om det blir regeringsskifte.
Själv slår han ett slag för att satsa på den formativa bedömningen eftersom forskningen visar att den har stor betydelse för elevresultaten.
Utbildningsminister Jan Björklund anför i sin tur att han är med på ett samarbete om frågorna.
– Men då måste Socialdemokraterna skippa sitt förslag till att ersätta de individuella utvecklingsplanerna med något de kallar individuella utvecklingskontrakt. Gör de det blir det enighet, annars inte, säger han.
Jan Björklund uppfattar att i stort sett alla partier är överens om behovet att minska dokumentation och administration för lärarna.
– De neddragna kraven på skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner börjar gälla till hösten. Dessutom utreds nu också hur åtgärdsprogrammen ska kunna förenklas och göras mindre omfattande.
Elisabet Rudhe