Bara 17 procent av lärarna har tillräcklig utbildning i alla ämnen de undervisar i. Regeringens reträtt om legitimationen kan göra tiotusentals lärare lokalt behöriga.
14 procent i grundskolan. 29 procent på gymnasiet. Större är inte andelen som har tillräcklig utbildning i allt de undervisar i. Och då talar vi ändå om lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Slår man ihop grundskolan och gymnasiet blir det 17 procent av samtliga utbildade lärare som har tillräckligt på fötterna. Det visar siffror som Skolverket har tagit fram åt Lärarnas tidning.
Av siffrorna framgår inte hur stor del av undervisningen som sker »obehörigt«. För en del lärare handlar det om en mindre del av tjänsten, för andra om en större del, till och med hela.
2007 kom Statskontoret med en stor kartläggning som visade på den låga behörigheten i skolan. Sedan dess tycks det inte ha hänt så mycket, trots legitimationsreformen och fortbildningssatsningen Lärarlyftet.
En orsak till det är att Lärarlyftet 2 har utnyttjats dåligt. Det beror framför allt på att arbetsgivarna och lärarna själva förväntas stå för en stor del av kostnaderna under fortbildningen.
Regeringens ekonomiska vårproposition innehåller inga nya pengar till Lärarlyftet och det finns ingenting anslaget efter 2015. I stället slår man till reträtt i legitimationsreformen och föreslår att legitimerade förskollärare och lärare som fyller 50 senast den 1 juli 2015 ska få fortsätta undervisa i ämnen/årskurser där de inte är behöriga.
Villkoret är att de har "flerårig erfarenhet" av ämnet och att huvudmannen anser att de har de kunskaper som krävs. Kommunen/friskolan kan i så fall ge läraren "lokal behörighet" under resten av arbetslivet. Vill läraren byta jobb kan den nya arbetsgivaren ta in referenser och fatta ett eget behörighetsbeslut.
Arbetsgivarnaär glada. De och deras lärare slipper satsa tid och pengar på fortbildning. De behöver inte ta in vikarier, omorganisera och säga upp felbehöriga.
– Det här underlättar personal- och kompetensförsörjningen för kommunerna. Helst vill vi att alla lärare, inte bara de över 50, ska omfattas av undantaget, säger Ulrika Wallén, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting.
Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas Riksförbund, tycker också att förslaget är ett steg i rätt riktning, även om friskolorna inte berörs i samma utsträckning eftersom deras lärare är yngre än kommunernas.
– Det är vettigt av regeringen att inse att legitimationen är en stelbent reform som behöver justeras om inte skolan ska förlora värdefull kompetens, säger hon.
48 procent av de knappt 111 000 lärarna med pedagogisk högskoleexamen som jobbade i grund- och gymnasieskolan förra läsåret är, enligt SCB, födda den 1 juli 1965 eller tidigare. Om obehörigheten för denna grupp är lika stor som för lärarkollektivet som helhet blir det drygt 44 200 personer.
Alla berörs inte av regeringsförslaget eftersom de inte har "flerårig" erfarenhet av ämnet/ämnena. Men många har det. Det kan handla om tiotusentals lärare som kan komma att undantas från legitimationskravet.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén anser att regeringen kapitulerar och ger kommuner och friskolor möjlighet att göra detsamma.
Det enda rätta, enligt henne, vore att satsa på ett rejält Lärarlyft i många år framöver, i stället för dagens tidsbegränsade lyft med dåliga villkor.
– Förslaget innebär att huvudmännen kan smita från sitt ansvar att kompetensutveckla lärarna och att de barn som föds nu kan tvingas möta lärare med brister i sin utbildning under hela sin skolgång, säger Eva-Lis Sirén.
Karin Lindgren