Introduktionsåret blir kvar men blir inte längre något krav för att få legitimation. Istället skärps kraven på lärarstudenterna under utbildningen. Det är en del av en stor uppgörelse om skolan mellan regeringen, lärarfacken och arbetsgivarna som presenterades på måndagen.
[uppdaterad 2013-06-03, kl 15.30]
– Det är bra att kravet försvinner. Unga lärare har helt lämnats i sticket när de blivit utan introduktion och därför inte har kunnat ansöka om legitimation och fast anställning, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Det nyinrättade introduktionsåret har kantats av problem. Antalet platser och mentorer har långt ifrån räckt till för alla nyutexaminerade lärare.
Nu har regeringen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund kommit överens om att legitimationen ska utfärdas redan vid examen från lärarutbildningen. Därmed kan introduktionsåret inriktas helt på stöd och utveckling istället för prövning. Ett statsbidrag på en kvarts miljard kronor ska förbättra introduktionsåret.
Utbildningsminister Jan Björklundär tydlig med att nya lärare i även i fortsättningen ska inleda sin yrkesbana med ett introduktionsår.
– Kommunernas skyldighet att ge handledning kvarstår och Skolinspektionen får i uppdrag att följa upp att den handledningen verkliges ges. Kravet finns inte längre kvar på individen men det finns fortfarande ett krav på huvudmännen att alla nya lärare ska få handledning under sitt första år, säger han.
Maria Stockhaus, skolpolitisk ansvarig inom Sveriges Kommuner och Landsting, tror att nyordningen kan ge fler nya lärare ett introduktionsår.
– Kravet på att göra bedömningen har varit en hög tröskel för många som velat bli mentorer. Det här gör det lite lättare att få fram mentorer. Men det stora problemet är att det inte har funnits tjänster till alla lärarkategorier. Till exempel utexamineras för många svenska- och SO-lärare, och de som inte får någon tjänst får heller inget introduktionsår, säger Maria Stockhaus.
Räcker den kvarts miljard som regeringen satsar på introduktionsåret?
– Man får nog fundera på vad pengarna räcker till och anpassa introduktionsåret till det. Det har varit diskussioner om att de pengarna inte räcker till handledning för ett helt år, men nu försvinner ju bedömningsdelen som har gjort uppdraget lite tyngre.
Inte heller Friskolornas Riksförbunds ordförande Mikaela Valtersson ser någon risk i att introduktionsåret nu rinner ut i sanden.
– Jag tror att det ligger i allas intresse att satsa på de nyutexaminerade lärarna för att de lättare ska komma in i sin yrkesroll. Jag är säker på att skolorna ser värdet i sådan satsning, säger Mikaela Valtersson.
I gengäld skärps kraven under den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). I dag är det ovanligt att en lärarstudent underkänns under sin VFU, men nu ska det bli mer bedömning och uppföljning av hur studenterna genomför denna del av utbildningen. En flergradig betygsskala kommer att införas.
Dessutom införs ett lämplighetsprov till lärarutbildningen där andra färdigheter än de teoretiska kunskaperna kommar att testas, exempelvis kommunikationsförmågan.
Eva-Lis Sirén ser det som en stor framgång att så många aktörer inom skolans område har kommit överens om betydelsefulla förändringar.
– Det här är en ny ton i skolpolitiken där man lyssnar på varandra. Det ger förutsättningar till långsiktighet och klara spelregler. Det är något vi länge har efterlyst, säger hon.
De tio punkterna är av blandat omfång och kommer få olika tidtabeller för genomförandet. En del är redan infört eller på gång medan annat ska utredas och kräver lagändringar.
– Vi är inte färdiga med tidsplanerna, men jag tycker inte att man ska avvakta med någon punkt för att vänta in någon annan. Varje punkt ska genomföras så snart det går, säger Jan Björklund.
Oppositionspartierna har inte deltagit i överenskommelsen. Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan är ändå positiv till innehållet.
– Mycket av detta har vi ju själva föreslagit. Nu behöver vi ta fler steg för att göra läraryrket mer attraktivt.
Ibrahim Baylan är kritisk till hur regeringen har hanterat legitimationen.
– Att introduktionsåret tas bort som krav för legitimation är ytterligare ett exempel på där regeringen först gasar på full fart framåt och sedan backar. Det behövs en ännu bredare samsyn om skolpolitiken om den ska hålla på längre sikt.
Socialdemokraterna efterlyser en nationell samling kring skolpolitiken och har bjudit in bland annat lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting till ett möte näste vecka.
– Ska vi ha en skolpolitik som håller måste vi ha en ännu bredare samsyn kring lärarna och skolan.
Ni var inte med vid den här uppgörelsen. Känner ni er lämnade utanför?
– Nej inte alls, jag uppfattar det som att regeringen försöker svara på vår inbjudan till en nationell samling. Det får de gärna göra.
Lärarförbundet Students ordförande Tomas Selin är mycket nöjd med att introduktionsåret försvinner som krav på legitimation.
- Jag ser det som en stor seger för lärarstudenterna. Lärarförbundet Student har länge pekat på problemet med att ta sig in på arbetsmarknaden för den som inte har fått ett introduktionsår. Nu kan nya lärare konkurrera på lika villkor som andra, säger han.
Tomas Selin tror att förändringen leder till att introduktionsåret blir bättre.
- Arbetsgivaren kan fokusera på att ta fram ett mer kvalitativt introduktionsår nu när prövningen tas bort och nyexaminerade lärare får planera undervisning och sätta betyg.
Behöver nya lärare den här introduktionen?
- Ja, läraryrket blir alltmer komplext. Nya lärare måste få stöd att komma in i lärarrollen.
Tomas Selin ser också positivt till införandet av lämplighetsprov och till mer bedömning och tydligare mål inom VFU:n.
- Det är positivt att lärosätena måste ta ett större ansvar för VFU:n. Det har varit alltför stora skillnader mellan olika högskolor. Det här kan leda till ökad likvärdighet, säger han.