Almedalen. Det började som en konversation på twitter. Nu fyra månader senare håller Skolvåren seminarium och workshop på Almedalsveckan.
Drygt 30 personer har just lämnat Skolvårens vita tält intill hamnen i Visby. I grupper om fem har de diskuterat den öppna frågan Varför skola? Resultatet, deras tankar och idéer, sitter i form av lappar uppsatta på ett snöre med hjälp av klädnypor.
Skolvåren kan beskrivas som ett forum för en öppen diskussion om skolan, inte bara för lärare och andra med direkt koppling till skolan utan även för den breda allmänheten. Diskussionen förs främst på internet via sociala medier men liveframträdanden förekommer. Almedalsveckan är andra gången Skolvåren visar sig ”afk” away from keyboard. Strax före sommaren höll de sin första afk-konferens i Varberg. Då hörde miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin av sig och ville vara med.
Helena Roth från Malmö, som till vardags jobbar med förändring och coachning, är en av initiativtagarna till Skolvåren. Hon är entusiastisk över den snabba utvecklingen.
– Den 15 februari kl 22 skrevs den första tweeten och nu är vi i Almedalen. Visst är det coolt!?
Tack vare de digitala möjligheterna att koppla ihop människor med varandra har de även 45.000 sidträffar på hemsidan, 1700 följare på Twitter och 500-600 på Facebook.
Intresset för att diskutera skolfrågor är stort. Men inte alltid lika välkommet. Jämförelser görs ofta med att ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta en läkare på ett sätt som skolan och lärarkollektivet kan bli.
Helena Roth, som alltså inte själv är lärare, försvarar sig och menar att skolan har en annan uppgift, den är samhällsskapande på ett sätt som sjukvården inte är. Dessutom vill Skolvåren inte diskutera ”huret” det som sker inne i klassrummet. I stället kommer de med den provocerande frågan varför. Varför ska vi ha en skola?
– Det handlar inte om att ifrågasätta lärarnas pedagogiska kunskaper men skolan skapar ett samhälle som vi alla är en del av. Och det måste vi ju få tänka och tycka kring allihop, det är ett tecken på att man är intresserad. Jag ser en skrämmande visionslöshet hos dagens politiker och det är det vi vill diskutera – visioner, säger Helena Roth.
Maria Burtus, är rektor på Moras kommunala gymnasieskola, S:t Mikaelsskolan. Hon är också en del av Skolvåren och håller med Helena Roth.
– För att vidga tankarna måste det vara tillåtet för alla att ha åsikter om skolan, säger hon.
Det var Maria Burtus brinnande intresse för skolutveckling som ledde henne till Skolvårens sammanhang och twitterkonversation. Här menar hon att frågan om skolan ställs på sin spets, vilket är en nödvändig väg för riktig utveckling.
– Vi måste ställa den hissnande frågan om varför vi över huvud taget ska ha en skola. Först när vi har svarat på den kan vi börja diskutera hur den ska se ut. Många av alla nya reformer bygger fortfarande på ursprungstanken att alla elever ligger på samma nivå och utvecklas i samma takt, men det anser jag är ett stort feltänk. I den frågan har vi mycket att lära av hjärnforskningen till exempel.
Vad gör Skolvåren om ett år?
– Jag vill ha skolpolitikernas syn på allt som kommer fram i vårt forum och på våra konferenser. Så om ett år hoppas jag att vi kan bjuda in dem, och andra nyckelpersoner, till en diskussion om hur vi kan gå vidare, säger Maria Burtus.
Läs mer om Skolvåren på www.skolvaren.se