Avskaffa det industritekniska programmet på gymnasiet och gör i stället en ny industriell inriktning på teknikprogrammet. Det föreslår regeringen för att locka fler ungdomar till industrijobben.
Det industritekniska programmet på gymnasiet är ett av de program som har svårast att locka elever. Samtidigt söker svensk industri medarbetare med högre teknisk kompetens än tidigare, eftersom arbetsuppgifterna har blivit mer avancerade.
Regeringens svar på denna ekvation är att lägga ned det industritekniska programmet, som sorterar under yrkesprogrammen, och omvandla det till en eller flera inriktningar på det högskoleförberedande teknikprogrammet.
– Industrins behov av kompetens behöver mötas. Det blir mer kvalificerat att vara industriarbetare i framtiden och vi behöver en mer kvalificerad utbildning, slog utbildningsminister Jan Björklund fast vid en presskonferens på måndagen.
Regeringen tillsätter nu en utredning för att se hur förslaget kan förverkligas. Jan Björklund räknar med att den nya utbildningen kan starta hösten 2015. Det industritekniska programmet kommer att finnas kvar fram till dess.
Det nya teknikprogrammet kommer att ha olika utgångar; yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Däremot blir ingången en enda. Det kommer att krävas tolv godkända ämnen i grundskolan för att komma in på teknikprogrammet, oavsett om eleven har tänkt sig en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. I dag krävs åtta godkända ämnen i grundskolan för att komma in på det industritekniska programmet.
Jan Björklund erkänner att vissa elever, som hade kommit in på industritekniskt program, kanske inte kommer in på teknikprogrammet.
– Hela idén med antagningskrav är att man ska ha de förkunskaper som krävs för att fullfölja utbildningen. Att ha för låga antagningskrav är att göra eleven en otjänst, säger Björklund.
Såväl Teknikföretagen som IF Metall stödjer regeringens förslag. På presskonferensen lyfte Åke Svensson, vd för Teknikföretagen, fram vikten av att behålla den yrkesinriktade delen.
– Det är jätteviktigt att försörja industrin med duktiga, yrkeskunniga, unga medarbetare. Alla kan inte plugga och bli akademiker. Hela bredden behövs för att industrin ska kunna konkurrera, sade han.
I många kommuner ligger det industritekniska programmet och teknikprogrammet på olika skolor och därför behöver kommunerna tid för att ställa om till den nya utbildningen, enligt Jan Björklund. Men utbildningsministern vill gärna att skolorna förbereder för förändringen redan nu.
– Jag önskar att många kommuner väljer att påbörja åtgärder för att föra samman utbildningarna, exempelvis genom att låta eleverna samläsa. Det går att göra omedelbart, egentligen.
Det industritekniska programmet har i dag mer undervisningstid och högre skolpeng, på grund av att utbildningen kräver mycket utrustning. Regeringens avsikt är att det ska vara så även i den nya utbildningen.
Elisabeth Cervin