Krismötena avlöste varandra dagen efter chockbeskedet att Lundsberg stängs. Men faktum är att framtiden ser oviss ut för samtliga tre riksinternat. Det politiska stödet för deras särställning har mattats betydligt.
Dagen efter beslutet att stänga Lundsberg i Värmland svallade känslorna fortfarande höga på riksinternatet. På skolgården samlades otröstliga elever och förbannade föräldrar, samtidigt som personalen satt i krismöte.
Den sparkade rektorn Staffan Hörnberg kallade i ett öppet brev på Facebook Skolinspektionens beslut för "respektlöst". Han anser att misshandeln med strykjärn hanterats väl och att skolan utsatts för en "förföljelse som saknar motstycke".
Samtidigt står det klart att det politiska stödet för de tre riksinternatens – Lundsberg, Grennaskolan och Sigtunaskolan – särställning är kraftigt försvagat. Grundtanken och huvuduppgiften var att ordna skolgång för elever vars föräldrar befinner sig i utlandet. För det får skolorna ett särskilt statsbidrag på 138 000 kronor per utlandssvensk elev och år. Men enligt Skolverkets statistik var inte ens var femte elev på riksinternaten utlandssvensk förra läsåret.
Riksinternaten har spelat ut sin roll, anser Socialdemokraterna.
– Samhällets ersättning bör vara likvärdig oavsett vilken typ av skola man väljer. Det bör vara utbildningen som är avgörande, inte historiska skäl, säger partiets skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan.
Mycket lutar nu åt att särställningen avskaffas. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har upprepade gånger ifrågasatt reglerna och inom kort väntas ett förslag från utbildningsdepartementet med utgångspunkt i att de tre skolorna ska jämställas med vanliga friskolor. Moderaterna är inne på samma linje, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna vill avvakta utredningen.
Anja Haglund/TT