När den nya betygsskalan A-F infördes fanns det grund att tro att det genomsnittliga meritvärdet skulle sjunka. Men nu visar preliminär statistik från Skolverket att det istället har ökat.
I våras fick niondeklassarna för första gången slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F.
Kriterierna för att få ett A är högre ställda än för det gamla toppbetyget MVG. Dessutom har möjligheten att kompensera mellan betygsstegen tagits bort med det nya systemet, med dagens system måste alla mål för betyget C vara uppfyllt för att eleven ska få C.
Detta sammanlagt har talat för att det nationella genomsnittliga meritvärdet skulle sjunka i år. Men nu visar preliminär statistik från Skolverket att det genomsnittliga meritvärdet har ökat med drygt en poäng från 211,4 förra året till 212,7 i år.
– Jag är förvånad, jag hade nog förväntat mig att meritvärdet skulle sjunka. Vid tidigare förändringar av betygsskalan har vi sett att betygen först sjunkit något, för att sedan öka något, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Lärarnas tidning.
Hon tror att det stabila meritvärdet till stor del beror på att lärarna har kämpat hårt för att sätta sig in i det nya systemet.
Skolverkets statistik visar också att andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet är oförändrad sedan förra året. För första gången sedan 2007 minskar inte andelen behöriga elever.
– Det är bra att nedgången avstannat men det gör det inte mindre allvarligt. Det är oacceptabelt att nästan 12.000 elever gick ut grundskolan i våras utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Det är väldigt många unga människor, säger Anna Ekström.
Linda Kling