Regeringens satsning på lärlingar kan leda till överskott på yrkeslärare. Reformen innebär risk för uppsägningar om verksamheten minskar, enligt Lärarförbundet.
För att göra lärlingsutbildningarna mer attraktiva föreslår regeringen en lagändring så att gymnasieelever i framtiden ska kunna anställas som lärlingar, med lön, parallellt med sin utbildning.
En ersättning till eleverna på 100 kronor i månaden för att täcka utgifter för resor och mat föreslås också. Företagen som tar emot lärlingar ska dessutom få mer betalt.
– Erfarenheter från andra länder visar att ett sådant system väldigt ofta gör att lärlingarna blir kvar och får fast jobb efter utbildningen, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
På längre sikt, runt år 2020, hoppas regeringen att hälften av alla ungdomar som går yrkesutbildningar gör det i lärlingsform. Om dessa förhoppningar infrias kan yrkeslärarnas situation ändras, enligt Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundets förste vice ordförande.
– Reformen kan innebära risk för uppsägningar om verksamheten minskar, säger hon.
Thomas Thelberg, yrkeslärare på el- och energiprogrammet vid Dragonskolan i Umeå, tycker att den föreslagna reformen vilar på en god tanke – att det ska finnas olika möjligheter för elever att komma ut i arbetslivet.
– Men ökade resurser borde ges till både skolan och företagen. Om pengarna även kan användas till att ge läraren möjlighet att vara en viss tid vid de aktuella lärlingsplatserna skulle det ge många fördelar, säger han.
Niklas Arevik Enikö Koch