Regeringen föreslår förlängd skolplikt för elever som inte når målen i grundskolan. Specialpedagogen Marie Gladh är dock skeptisk. – För hemmasittare med utmattningssyndrom skulle det vara ett straff att utsättas för ännu ett år i skolan.
Regeringen vill förlänga skolplikten upp till ett år för de elever som inte når målen i tillräckligt många ämnen för att bli behöriga till gymnasiet. En utredare ska nu lämna förslag på hur en sådan lagförändring ska kunna se ut.
För elever som bara behöver mindre kompletteringar ska det räcka med sommarskola, för övriga kan förslaget innebära förlängd skolplikt på upp emot ett år.
– Den grupp som har absolut störst risk för arbetslöshet och svårt att hitta fotfäste i samhället är de som inte når målen i nian. Vi måste göra mer för att fler ska nå de målen, säger utbildningsminister Jan Björklund till Ekot.
Marie Gladh är specialpedagog på Årstaskolan i Stockholm. Hon sågar Jan Björklunds förslag.
– Bland de elever som vi kallar hemmasittare är det många som har rena utmattningssyndrom. För dem skulle det vara ett straff att utsättas för ännu ett år i skolan.
Hon instämmer i att det finns elever i grundskolan som bara behöver mer tid för att nå målen, men menar att dessa är i minoritet.
– Och för dem finns det redan frivilliga former av extraundervisning, exempelvis sommarskola. De flesta har en annan problematik som vi inte löser på detta sätt.
Marie Gladh hävdar att dessa elever ofta är kända av skolan sen tidigare och att det snarare är skolans bemötande som behöver förändras.
– Vi har dragit ned väldigt mycket på specialundervisningen sen 1970-talet. Jag tror att resurserna i stället för ett extra skolår bör satsas på fler speciallärare och specialpedagoger som kan möta dessa elever på ett bra sätt och på ett tidigt stadium.
Om förslaget blir verklighet kommer det att beröra ungefär 12 procent, drygt 10 000, av eleverna i varje årskull.
Niklas Arevik