Ingen på kommunen var intresserad av Katharina Dahlbäcks nya kunskaper som hon fått på forskarskolan. Nu satsar hon på jobb som lärarutbildare i stället.
— Sedan hände absolut igenting, berättar hon.
Hon tillhör den första generationen lärare som tagit en licentiatexamen inom ramen för en nationell forskarskola.
— Jag ville gå på djupet och forska om det arbetssätt i språk och musik som jag utvecklat på min skola.
Sagt och gjort. Hon ansökte till den nationella forskarskolan i musikpedagogik, kom in, läste teori- och metodkurser och genomförde sitt avhandlingsarbete som ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med en klasslärare och en specialpedagog i en etta på sin skola.
Avhandlingen handlar om på vilka sätt elever deltar i undervisning som väver ihop sångtexter, musik och rörelser för att lära språk och musik.
— Men det jag lärde mig var inte bara teori och metod inom mitt område. Jag lärde mig också att tänka kritiskt och vetenskapligt. Jag lärde mig hur olika forskningsprojekt kan läggas upp och användas i skolan.
Katharina Dahlbäck säger att hon nu lika gärna skulle kunna leda aktionsforskningsprojekt som handlar om andra pedagogiska frågor.
Men det var när hon kom tillbaka till sitt gamla jobb i Ale kommun som problemen började. Hon utarbetade förslag för hur hon kunde jobba med aktionsforskning, estetiska lärprocesser, språk- och musikutveckling och kompetensutveckling av lärare på ett övergripande plan i kommunen.
— Jag presenterade mina förslag för verksamhetschefer och skolutvecklare inom skola och kultur i kommunen. Men de var inte intresserade helt enkelt. Vad skulle de med en forskarutbildad lärare till?
Nu arbetar hon halvtid på kulturskolan i Ale och halvtid som svenskdidaktiker vid lärarutbildningen på Göteborgs universitet.
— Jag kan tänka mig att arbeta heltid på lärarutbildningen i framtiden. Jag tycker att det är roligt. Men det var inte det som var meningen med satsningen på forskarskolor för lärare.
Hon tror att chefer på olika nivåer i skola och kommun måste bli mer medvetna om vilka resurser de forskarut-bildade lärarna är för skolutvecklingen. Och det räcker inte med att de själva visar vad de kan.
— Det måste komma från någon instans som de lyssnar på.
Elena Fridfelt (C) är ordförande i utbildningsnämnden i Ale kommun. Hon förklarar att ökad lärartäthet och fler specialpedagoger är det som prioriteras just nu.
— Vårt politiska uppdrag till tjänstemännen är att måluppfyllelsen i kommunens skolor måste öka. Ale har halkat efter.
Efter att tjänstemännen har hört med skolorna har de bedömt vad som behövs.
— Därför står inte tjänster för forskarutbildade lärare högt på vår prioriteringslista just nu.
Lärarnas arbete ska enligt den nya skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskarskolorna för vanliga lärare är en utbildningspolitisk satsning som ska bidra till detta.
Har ni någon strategi på lite längre sikt?
— Jag skulle luras om jag sa att vi filar på en sådan strategi. Just nu är det budgetarbetet som gäller och vi slår knut på oss själva för att få pengarna att räcka. Däremot ser vi positivt på de kommande karriärtjänsterna.