Det fria skolvalet används främst av eliten för att undvika kontakt med mindre privilegierade grupper. Detta är orsaken till ökande resultatskillnader mellan skolor, enligt en ny forskningsstudie.
Det fria skolvalet handlar för föräldrarna inte främst om kvalitet utan om att undvika vissa sociala och etniska elevgrupper. Det konstateras i en ny forskningsrapport från Stockholms universitet.
– Skolvalet är ett sätt för den ekonomiska och kulturella eliten att undvika mindre privilegierade grupper som bor i samma område, säger Bo Malmberg, projektledare och professor i kulturgeografi till Lärarnas tidning.
En delstudie i projektet, som heter ”Den svenska skolans nya geografi”, har tidigare konstaterat att det inte är boendesegregationen utan det fria skolvalet som är den främsta orsaken till ökande skillnader mellan skolor.
Projektets sista delstudie visar nu vilka motiv föräldrar har till att utnyttja skolvalet. Detta har gjorts i en enkätundersökning bland föräldrarna till drygt 3.700 grundskoleelever om deras syn på skolvalsreformen. Och resultatet visar alltså att det framförallt är elever med högutbildade föräldrar som utnyttjar skolvalet genom att välja skolor som ligger längre bort.
– Skolvalet brukar sägas vara ett utslag av individualitet, men jag tolkar våra resultat som att det är precis tvärtom. Det är snarare en fråga om grupptänkande. Vi ser även att utlandsfödda med hög utbildning gör samma val som den svenska eliten, säger Bo Malmberg.
Han tror att den svenska skolans Pisa-resultat kommer att fortsätta att sjunka så länge skillnaderna mellan skolorna fortsätter att öka. Internationell forskning visar att ökande skillnader leder till lägre sammanlagt skolresultat. Med skillnader menas i detta sammanhang hur mycket elevernas skolresultat beror på vilken skola de går i.
– För 20 år sedan var denna siffra på 4-5 procent i Sverige. I dag är den 20 procent här, medan exempelvis Finland ligger kvar på 4-5 procent.
Trots detta vill de flesta ha kvar det fria skolvalet. Enligt studiens föräldraenkät är en klar majoritet, 64 procent, positiva till skolvalsreformen, medan endast 12 procent är i huvudsak negativa.
Samtidigt är de flesta föräldrar kritiska till hur skolvalssystemet fungerar i praktiken och till de effekter, med bland annat ökad segregering, som reformen har fått.
Bo Malmberg pekar ut en möjlig lösning på problemet, utan att det fria skolvalet behöver avskaffas. Och det är, menar han, inte att kommunerna har hand om friskolornas elevantagning, som Socialdemokraterna föreslog nyligen, utan att de i stället styr var friskolor etableras någonstans.
– Det systemet finns redan i USA, där det regleras var nya skolor får starta. Det kan exempelvis handla om att en friskola får tillstånd att starta bara under förutsättning att den förläggs i ett socioekonomiskt svagt område. Eftersom vi vet att starka elevgrupper är beredda att pendla till populära skolor kan detta motverka segregationen, säger Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Niklas Arevik