Analfabeter lär sig lättare med appar

Nu ska vi skriva ordet ros. Vilken bokstav kommer efter R? frågar Lena Ryman Wildén samtidigt som hon pekar mot bokstäverna som radat upp sig på vita duken.

Det finns bara två kvar att välja mellan, O och S.

– O, föreslår en av eleverna försiktigt och får medhåll av de övriga. Snart är hela gruppen överens om att först kommer R följt av O och sist ska det vara S.

– Ros. Superbra, säger en inprogrammerad barnslig röst när de tre bokstäverna lagts i rätt ordning.

Det är lektion i svenska för invandrare (sfi) på S:t Olofsskolan i Norrköping. De sju vuxna eleverna följer koncentrerat med när deras lärare Lena Ryman Wildén tar fram ett nytt ord i appen »Bokstavspussel« på sin surfplatta.

För ett år sedan inspirerades hon av ett studiebesök på sfi i Jönköping till att börja använda surfplattor i sin egen undervisning. »Varför inte testa dem på A-kursen?«, föreslog rektorn.

På A-kursen går de som har allra lägst bakgrundskun­skaper. Eleverna har aldrig ­eller högst något enstaka år gått i skolan. Nu ska de under 15 timmar i veckan inte bara lära sig ett nytt språk utan ­också lära sig att läsa och skriva från början.

– Det här är den grupp sfi-elever som behöver allra mest stöd. Apparna är ett enkelt hjälpmedel för att göra undervisningen mer varierad och ­roligare för eleverna, säger Lena Ryman Wildén.

Efter den gemensamma övningen på vita duken är det dags att dela ut klassupp­sättningen med surfplattor. Eleverna sätter på sig hörlurar och arbetar med någon av de appar som Lena Ryman ­Wildén letat fram.

– På det här sättet kan eleverna arbeta självständigt och upprepa ett ord hur många gånger de vill utan att störa ­andra. Det gör att det blir mer tid till att arbeta individuellt med varje elev. Jag tror att de lär sig snabbare nu än tidigare.

Zarah från Afghanistan har efter lite pyssel lyckats skriva namnen på sina två barn på skärmen. Nu tar hon fram papper och penna och börjar tålmodigt skriva av bokstav efter bokstav. Hon ler stolt efter att ha slutfört uppgiften.

– Eleverna tränar fortfarande mycket på att skriva för hand. Men tonvikten ligger på det talade språket, poängterar Lena Ryman Wildén.

Lena Ryman Wildén lägger ner mycket tid på att hitta lämpliga appar. En svårighet är att de flesta appar inom området förutsätter att användaren redan förstår svenska och nästan alla är gjorda för barn.

Lena Ryman Wildén har nu fått 200 000 kronor från Skolverket för att tillsammans med en programmerare utveckla en app som är bättre anpassad för hennes elever. Hon har fått nedsatt undervisningstid för det arbetet.

– Först tänkte jag att det kan väl inte vara så svårt att göra en app. Men det kräver eftertanke för att få till en bra funktion och design. Det tar ganska mycket tid, konstaterar hon.