En tredjedel av Sveriges kommuner avstår från karriärtjänster. Många andra väljer att inte följa intentionerna med den statliga reformen, visar en undersökning från Lärarnas riksförbund.
Lärarnas riksförbund, LR, har skickat ut enkät om karriärtjänster till förbundets samtliga kommunombud och de största friskoleföretagens ombud, totalt 348 stycken. 75 procent av ombuden har svarat på enkäten.
Undersökningen visar att en tredjedel av kommunerna avstår från karriärtjänster. Antingen genom att inte inrätta några alls, eller genom att de inte sökt hela det statliga bidraget som står till förfogande via Skolverket.
Många av de kommuner som utnyttjar bidraget och har inrättat karriärtjänster, frångår ändå på flera punkter regeringens intentioner. Bland annat svarar 86 procent av ombuden att tjänsterna inrättats som tidsbegränsade förordnanden och 71 procent berättar att lönen betalas ut som lönetillägg.
Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund, skriver på DN Debatt att alltför många huvudmän också ser en chans att ändra i de avtalade arbetstidsreglerna för de lärare som fått nya titlar.
Enligt undersökningen hyser en majoritet av lärarna blandade känslor inför reformen, alternativt har en negativ inställning.
Nu kräver LR att staten skärper regelverket så att intentionerna verkligen uppfylls. LR föreslår också att inrättandet av karriärlärare blir obligatoriskt för alla huvudmän.
Linda Kling