En kalldusch för hela Skolsverige: Resultaten för svenska elever har rasat på ett sätt som saknar motstycke. Nu höjs röster för en kriskommission – och skolan har seglat upp som en av de hetaste frågorna inför valet 2014.
Hela 65 länder fick på tisdagen besked hur deras 15-åringar klarat OECD:s kunskapsmätning Pisa 2012 (Programme for International Student Assessment).
För svensk del var resultatet mycket dystert: de svenska elevernas resultat försämrades kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.
Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnen i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet. Faktum är att Sverige har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder. En skarp kontrast till kinesiska Shanghai som toppar rankningen i alla tre ämnen.
– Det är en kraftig försämring och allvarligt, summerade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström rapporten.
Raset är särskilt påtagligt i årets huvudämne matematik. Per Berggren, matematiklärare vid Trädgårdsstadsskolan i Tullinge söder om Stockholm, är inte förvånad:
–Matematik är ett av få ämnen där eleven kan säga "jag kan inte matematik" och det är allmänt accepterat, vilket är lite märkligt.
Det i kombination med en hög andel icke matematikutbildade lärare har bidragit till utvecklingen, anser han.
Chockresultatet fick regeringen, S och MP att hålla presskonferenser. Tonläget var högt.
– Det här är en nationell kris, säger S-ledaren Stefan Löfven.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betecknade kunskapsraset som "allvarligt för ungdomarna, för svenskt skolväsende och för Sverige". Men han är övertygad om att effekterna av de viktigaste reformerna, som infördes 2011, kommer att synas i Pisamätningarna år 2015.
– Sverige kommer att komma tillbaka, hävdar Björklund.
Flera partier slåss om att vara det främsta skolpartiet inför valet 2014. Trots det höga tonläget finns ett brett stöd för många av skolreformerna.
Oppositionen kräver framförallt mer resurser till skolan. MP vill satsa 23 miljarder kronor mer de närmaste fyra åren. S vill till exempel ha mindre klasser och en "lärarmiljard".
Men Björklund pekar på att Sverige i dag satsar lika mycket på skolan som många av Pisamätningens toppnationer.
Frågan alla ställer sig är naturligtvis varför en måttlig försämring för de svenska eleverna övergått i ett smärre ras. Kanske har svensk skola vant sig vid mediokra resultat, resonerar Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet:
– Det är möjligt att dåliga resultat föder sämre resultat. Både lärare och elever vänjer sig vid en lägre nivå.
Röster höjs nu för en skolans kriskommission.
– Det behövs ett brett grepp, att man vänder och vrider på saker och ting och ser till att man har en verksamhet i klassrummet som ger avtryck i elevernas kunskaper, säger professor Astrid Pettersson vid Stockholms universitet.
Professor Ulf P Lundgren manar politikerna att låta lärarna arbeta i fred:
– Att det går så långt att politiker går in och diskuterar om man ska ha kateder- eller gruppundervisning. Man skulle aldrig göra något sådant med läkare. Intresset för att bli lärare minskar.
TT