Kvaliteten på introduktionsprogrammen skiljer sig stort mellan olika skolor. På många håll får eleverna inte den anpassade undervisning de har rätt till. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen.
– Vi ser stor skillnad i skolornas syn på uppdraget, antingen tar man det på stort allvar och har som mål att eleverna ska vidare så snabbt som möjligt, eller så ordnar man en liten utbildning med de lärare som finns till hands. Det är väldigt polariserat, säger Marie-Louise Hultman, utredare på Skolinspektionen.
Enligt läroplanen ska gymnasieskolans introduktionsprogram erbjuda en individuellt anpassad utbildning som gynnar kunskapsutveckling och stimulerar till fortsatta studier eller arbete.
En utgångspunkt för introduktionsprogrammen är att utbildningen ska anpassas efter elevernas behov, förutsättningar och mål.
Skolinspektionens granskning av två av introduktionsprogrammen på tio kommunala skolor visar att flera skolor istället anpassar utbildningen efter skolans behov och förutsättningar.
– Där är det tillgången på lärare som styr. Vi har besökt klasser där elever som har fått godkänt i matte i grundskolan ändå får undervisning i matte för grundskolan. Det är slöseri med elevernas tid, säger Marie-Louise Hultman.
Hon menar att det också finns en betydande skillnad i synen på syftet med utbildningen på introduktionsprogrammen.
En majoritet av eleverna som Skolinspektionen träffade under granskningen uppgav att de hade en god relation till sina lärare.
– Skillnaden ligger i hur lärarna utnyttjade de goda relationerna, säger Marie-Louise Hultman.
På de skolor där utbildningen fick kritik hade lärarna fokus på trygghet här och nu. På de andra skolorna försökte lärarna pusha eleverna att så snabbt som möjligt nå sina mål och komma vidare.
Linda Kling