
JA
Lotta Javestad, lärare i årskurs 1 i Kolarängskolan i Järfälla:
— Ja, absolut i de åldrar jag jobbar med. Det kan hända olyckor och det finns risk för mobbning.
Kan inte barn må bra av att vara ensamma ibland?
— Jo, korta stunder. Men det ska ändå finnas en viss uppsikt och de ska inte lämnas vind för våg. Behovet av trygghet och säkerhet överväger.
Tror du att barnens fria lek påverkas av att de är under vuxnas uppsikt?
— De använder ett hårdare språk och testar fula ord när de tror att vi inte hör. Jag tror inte att vi påverkar leken negativt genom att finnas till hands för det betyder inte att vi lägger oss i och styr.
Är det praktiskt möjligt att hela tiden hålla koll?
— I nära samarbete med mina kolleger så går det.

NEJ
Olof Jonsson, fritidspedagog, Tenhultsskolan i Jönköping:
— Nej, det tycker jag inte. Barn måste ha rätt till sina små utrymmen och sina lekar. Att alltid ha en vuxen med hindrar barns utveckling.
Men lämnar det inte fältet fritt för mobbning?
— Det stämmer att det händer saker där vuxna inte är. Samtidigt måste vi ge barnen en god lekmiljö och i det ingår att det ska finnas småutrymmen där barnen kan sitta och diskutera. Där kan inte vi vara.
Vad kan personalen göra för att förebygga mobbning?
— Det handlar om värdegrundsarbete att träna barnen hantera olika situationer.
Skulle det vara praktiskt möjligt att hålla koll på alla barn?
— Vi kan inte finnas med överallt. Om vi är tre pedagoger på fem rum så går det ju inte.