Regeringens ”viktigaste kulturpolitiska reform” – Skapande skola – går i första hand till skolor som redan jobbar mycket med kultur. Det visar en ny utvärdering.
När Skapande skola infördes av regeringen 2008 för att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet, kallade statsminister Fredrik Reinfeldt satsningen för regeringens viktigaste kulturpolitiska reform.
En utvärdering, gjord på initiativ av Myndigheten för Kulturanalys, visar att satsningen idag når cirka 55 procent av alla elever i grundskolan.
Skapande skola är ett bidrag som huvudmannen kan söka. Den nya utvärderingen visar att samtliga kommuner någon gång har sökt och beviljats medel för Skapande skola, men små kommuner söker bidraget i mycket mindre utsträckning än stora kommuner.
Utvärderingen visar också att de skolor som får ta del av kulturen ofta är skolor som fungerar bra och som redan jobbar mycket med kultur.
– Det är viktigt att arbeta med att motivera och stimulera de skolor som har det jobbigt, för det är deras elever som kanske behöver det allra mest, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), till SVT.
En hörnsten i Skapande skola är att eleverna ska ha inflytande över beslutet om vilken slags kultur kommunen eller friskolan ska söka bidrag för. Utvärderingen visar dock att många elever inte alls känner sig delaktiga i beslutet.
– Det är mycket allvarligt, säger kulturministern till SVT.
Myndigheten för kulturanalys konstaterar att det också finns brister i måluppfyllelsen, nämligen att skapa samverkan mellan skola och kulturliv.
– Även om Skapande skola i dag når hälften av alla skolbarn, är det oklart om kulturen får en långsiktig betydelse i skolan eller om kulturen bara är på tillfälligt besök. I nuläget måste det bli tydligare för rektorer och lärare hur konst och kultur hänger ihop med skolans läroplan och hur kultur kan bidra till elevernas skolresultat, säger Erik Peurell, utredare på Myndigheten för kulturanalys, i ett uttalande.
Linda Kling