Bråttom att minska bördan

December är en hektisk månad inom många yrkesgrupper. Jobbåret ska slutföras och summeras, nya lucialinnen och stjärngossestrutar ska inhandlas, adventsfikan ska besökas och julspel bevittnas, julklapparna ska planeras och paketeras och julmaten, släkten och de tindrande ögonen ska på plats. Och du har väl inte glömt att byta däck på bilen?

Är du lärare ska du inte bara hinna med julmyset med den egna familjen, utan också med klassen. Och du ska rätta prov och sätta betyg. En lärare i grundskolans årskurs 7—9 lägger omkring 29 timmar på att sammanställa resultat och sätta betyg.

Det är inte konstigt att vi räknar ned till jul. Men efter jul kommer snart en ny termin. Och efter terminsstarten är det dags för natio­nella prov för lärare i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan, i flera ämnen på gymnasienivå samt sfi. Jag möter lärare som rättar mer än 500 nationella prov. Helt orimligt.

Dessutom finns risken att proven snarare minskar elevernas kunskaper än ökar dem, eftersom lärarna inte hinner med undervisningen.

Tyvärr har vi ännu inte sett något av slutbetänkandet från utredningen om hur lärarnas administrativa arbete ska minska. Utredningen, som presenterades för regeringen den 21 november, väntas föreslå några mindre lättnader, men det kommer inte att vara tillräckligt.

Det måste till förändringar i de nationella proven, och det brådskar. Proven måste bli färre, mer digitaliserade och skolorna måste få mer resurser för att kunna genomföra dem.

Allt som inte hör till lärarnas kärnuppdrag måste ses över.

Lärarförbundet har jobbat hårt för att få regeringen att rensa på lärarnas bord. Det har gett resultat på flera områden. IUP:erna har helt tagits bort i årskurser där eleverna får ­betyg. I övriga årskurser har de halverats.

Vabbintygen är borta. Men listan över administration som fortfarande finns kvar på lärarnas bord är lång. De nationella proven är en tung post. Förändringarna hade behövts i dag — utredningen får inte hamna i långbänk.

I förra numret av Lärarnas Tidning skrev jag om Lärarförbundets larm om anmälningarna till Arbetsmiljöverket som ökar. Det handlar till stor del om stress, arbetsbelastning och psykosociala frågor. Det är allvarligt.

Den civilingenjör som har stressigt på jobbet pratar med sin närmaste chef och får hjälp att prioritera. Som lärare kan du inte få samma hjälp av din chef. Den som har ålagt dig den administrativa bördan är inte din chef, utan politiken. Därför är det politiken som måste ta ansvar och fatta beslut om att minska administrationen.

Fler arbetsuppgifter måste bort. Varje ny reform i skolan ska matchas med resurser. Kraven på skriftliga omdömen i hela grundskolan måste tas bort. Det ska finnas speciallärare för att hjälpa och avlasta. Det måste rensas bland de nationella proven.

Vad väntar regeringen på?