”Något är fel i Lärarförbundet Student”

Lärarförbundet Students rikskonferens präglades av kompiskultur och grabbiga strukturer. Det skriver sju företrädare för Lärarstudenterna i Malmö.

Maria Arnholm (fp), jämställdhetsminister och biträdande skolminister, gästade Rikskonferensen, Lärarstudenternas årliga kongress, i början av december. Arnholm talade om skolan, kunskapen och jämställdheten. Hon sa: “Jämställdhet är ingen åsiktsfråga - det är en kunskapsfråga”. Vi som skrivit denna artikel var alla ombud på rikskonferensen och önskar att Arnholms maxim kan bli verklighet i framtidens Lärarförbundet Student.

Vår berättelse om vad som hände på Lärarförbundet Students Rikskonferens är vår egen. Våra tankar och synpunkter delas även av ytterligare medlemmar vi talat med under helgen. Vår berättelse handlar om grabbiga strukturer, brist pådemokrati och oönskade debatter. Den handlar ocksåom en organisation som i vår mening behöver hjälp på traven:

1.Ombud eller deltagare? Rikskonferensen har ett rekryterande syfte. En del av de personer som åker som ombud på rikskonferensen har enbart anmält sitt intresse i sin lokalförening och är således inte valda till ombud. Vi såg att ungefär hälften av delegaterna i år var där för första gången. En absolut majoritet av ombuden yttrade sig inte under helgens möte. De som åker som “ombud” på en kongress måste vara representativa för klubbens linje samt vara införstådda i vad en kongress är. Allt för förbundet och medlemmarnas bästa. Ett system med ombudsval på lokal nivå skulle kunna garantera en demokratisk koppling mellan lokal och central nivå i organisationen.

2. Debatten under helgen präglades av en kultur där styrelseavvikande åsikter inte var populära. Vi vill kalla det en samtyckeskultur. Vi uppfattade att styrelsen konsekvent yrkade avslag till förslag som var konkreta och istället yrkade bifall till skrivningar som var mer generella. Allt med argumentationen att rikskonferensen inte skulle diktera styrelsens och studerandekommitténs arbete. Vi menar att det högst beslutande organet, som ju Rikskonferensen är, ska ha just den möjligheten.

3.Jämställdheten: den styrelse som valdes av Rikskonferensen består av fyra män och en kvinna. Är det kanske dags att arbeta mer aktivt med jämställdheten? Är det kanske dags att börja arbeta aktivt med jämställdheten under själva kongressen? Jämställdhet är ingen åsiktsfråga; den är en kunskapsfråga!

4. Avtackning eller lobbying? En tradition som återkommer påde flesta kongresser är festen. Lärarförbundet Student är inget undantag. Men traditionen som visades upp vid middagen var vare sig inkluderande eller underhållande. Traditionerna vi syftar på är de tal som hölls till olika styrelseledamöters ära. Flera av de tal som hölls var till personer som ställde upp för omval. Talen blev därmed direkt lobbying för enskilda personers kandidaturer. Avtackningar fanns inplanerade på dagordningen dagen därpå, så kanske vore det bästa att hålla sig till dagordningen och istället låta middagens underhållning rikta sig till organisationens och medlemmarnas ära? På så sätt kan kulturen bli med inkluderande.

5. Kompiskulturen: Vi fick tydligt intrycket att alla vid makten i, den gamla såväl som den nya, styrelsen har nära personliga relationer. Kulturen bidrar till att nya medlemmar kan känna avstånd till makten och organisationen. Och visst belyser situationen ett visst aktiveringsproblem? Med runt 27 000 medlemmar måste organisationen kunna visa upp en större mångfald än så.

Problemen är inte unika för Lärarförbundet Student. De existerar även i andra organisationer och handlar i stor utsträckning om hur resten av vårt samhälle ser ut. Vi har därför skissat påförslag till förbättring:

1. Kongressutbildning inför nästa år: låt alla ombud genomgåen kongressutbildning. Utbildningen kan behandla syftet med kongressen och alla kongressens handlingar samt ge möjlighet till debatträning och samtidigt vara ett tillfälle för alla att lära känna varandra innan kongressen börjar. Utbildningen kan äga rum under dag ett påRikskonferensen och vara några timmar lång. Allt för ökad kunskap och möjlighet för inflytande hos ombuden.

2.Tydligare stadgar: de stadgar som idag ligger som grund för Lärarförbundet Student är korta och otydliga. De är ocksåen del av Lärarförbundets stadgar. Kanske är det dags att uppdatera stadgan och göra den tydligare? Tydligare stadgar med ett ständigt uppdaterat åsiktsprogram vore till hjälp för såväl nya medlemmar som för organisationen i stort.

3.Tydligare arbetsordning: den arbetsordning som användes under Rikskonferensen  2013 var inte omfattande nog och kommunicerades inte tillräckligt. Vi uppfattade dessutom möjligheterna för Rikskonferensen att ändra i den som små. En kongress, som är det högst beslutande organet, måste kunna revidera en arbetsordning samt kunna göra ändringar i alla de handlingar som skickats ut till ombuden.

4.Mer tid för diskussion i plenum: Under helgen blev diskussionerna i plenum forcerade, särskilt under söndagen. Det vore önskvärt med mer tid för debatt i plenum. Det handlar om respekt för motionärer och ombud. Och för demokratin. Det här måste inte betyda fler kongressdagar, utan kan helt enkelt åstadkommas genom annorlunda prioritering av tiden.

5. Ombudsval: De som åker som representanter för sin lokalavdelning måste vara valda av sina kamrater. Annars kommer inte Rikskonferensen att vara en kongress. Detta är inte en lokal fråga utan en central. Styrelsen och Studerandekommittén måste förvissa sig om att deras mandat tillkommit i en ordning som är demokratisk.

6. Aktivt jämställdhetsarbete: Vi formas som individer utifrån vilket socialt kön vi identifieras med. Under kongressen var fler män än kvinnor aktiva i debatten. Lärarförbundet Student har idag en styrelse som är starkt dominerad av män, både ordförande och vice ordförande är män. Är det inte dags att börja arbeta mer aktivt med jämställdhetsfrämjande arbete? Många organisationer med samma utmaningar har testat metoder som varvade talarlistor, jämställdhetscertifiering och varannan damernas som princip för val till förtroendeuppdrag.

Våra krav kommer att återkomma. Vi kommer att motionera, ta debatten och aktivt arbeta för en mer demokratisk organisation. Föreningsdemokrati är inte enkelt, men vi menar att alla vi som är Lärarförbundet Student gemensamt måste arbeta för en mer demokratisk struktur. Vi vill tillsammans bygga en organisation där debatter kan tas, där beslut är tydliga och där jämställdhet är en självklarhet.