Regeringen föreslår att riksinternaten Lundsbergs skola, Grennaskolan och Sigtuna humanistiska läroverk, får samma villkor som friskolorna. De förlorar då sina statsbidrag och förbjuds att ta ut avgifter av eleverna.
Förslaget skickas nu ut på remiss och föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.
– Det är svårförsvarat att vissa utpekade skolor ska ha helt andra villkor än alla andra, säger utbildningsminister Jan Björklund till Ekot.
På frågan om varför skolorna inte ska få ta ut avgifter för eleverna säger han att det är en politik haft Sverige sedan 20 år tillbaka.
– Fristående skolor får samma resurser som kommunala skolor, alltså likvärdiga resurser i form av skolpeng. Men i gengäld så får de inte ta ut avgifter från föräldrar därför att vi vill att alla fristående skolor ska vara öppna för alla elever oavsett föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Det är en viktig jämlikhetsaspekt, det är konstigt att det har varit en annan lagstiftning för de här skolorna under drygt 40 år, säger Jan Björklund till Ekot.
Rektorn på riksinternatskolan Sigtuna humanistiska läroverk, Margret Benedikz, säger till TT att hon vill titta närmare på beskedet innan hon kommenterar det.
Avgiften på Sigtuna sänktes tidigare i år från 50 000 till 10 000 per dagelev och år. Internatelevernas avgifter är betydligt högre.
Jan Björklund gjorde i stort samma uttalande när han tillsatte utredningen för två år sedan. Skolchefen på Sigtuna, Kent Edberg, var då kritisk.
– Det är lätt att göra sådana här svepande populistiska drag, men jag hoppas att han kommer hit och ser vad det handlar om. Här finns små klasser, behöriga lärare och ordning och reda i klassrummet. Alla de saker som Björklund frågar efter, säger Kent Edberg till TT.
Jan Björklund hoppas att de slopade statsbidragen gör att intagningarna till de tre skolorna kan breddas, alltså att fler elever med annan bakgrund än den som i dag dominerar på skolorna kommer in.
– De får inte längre ta ut avgifter för själva undervisningen, men de får naturligtvis fortsätta ta ut avgifter för internatboende. Skolorna ska vara öppna för alla, oavsett föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Det kan ju innebära att skolorna blir mer populära eftersom de blir tillgängliga för många, säger Björklund.
Han tror inte att beslutet innebär att någon av skolorna tvingas lägga ner.
– Det är vår absoluta bedömning att ingen gör. De får samma villkor som alla andra friskolor.
Regeringens beslut har inget att göra med det senaste årets rapporter om missförhållanden på ett par av skolorna, försäkrar Jan Björklund.
– Vi tillsatte utredningen långt innan den nyhetsrapporteringen och jag vill understryka att regelförändringen inte har något att göra med det som hänt på Lundsberg det senaste året.
Riksinternatet Grennaskolan kommer inte att gå omkull om de statliga bidragen försvinner, enligt skolchefen Mats Almlöw.
Skolan tar i dag inte ut någon avgift för grundskoleelever som inte bor på skolan. Gymnasieelever betalar 2 000 kronor per år för att få tillgång till fritidsaktiviteter, en total intäkt på 100 000 kronor per år. Grennaskolan har 37 utlandssvenska elever och för dessa får skolan totalt 2,4 miljoner kronor i statsbidrag per år. Skulle bidraget slopas, vilket utredningen föreslår, minskar intäkterna med 2,5 miljoner kronor eller 5,8 procent av årsomsättningen.
– Det är hanterbart inom ramen för vår verksamhet, säger Mats Almlöw.
Det stora problemet är att det fortfarande är oklart vad som är vad på internatskolorna, påpekar han. De oklarheterna blev väldigt tydliga när Skolinspektionen försökte stänga Lundsberg.
– Är internatverksamheten en del av skolan får vi inte ta ut extra avgifter. Det är en konsekvens av den nya skollagen. Är den verksamheten fristående från skolan kommer situationen i en helt annan dager och jag förväntar mig att utredningen kommer att klargöra det, säger Mats Almlöw.
TT