För mycket fokus på lön och för lite diskussion om kompetens och innehåll i förstelärarnas arbetsuppgifter. Det tror Helene Ärlestig, som har forskat om karriärtjänster, är en anledning till att många lärare är negativa till reformen.
— Jag tror att resultatet speglar att det ser väldigt olika ut hos olika huvudmän. Ett lönepåslag utan att förändra arbetsuppgifterna ger inte effekter på kvaliteten. På skolor där förstelärarna har fått ett tydligt uppdrag att utveckla undervisningen kan deras kompetens tas till vara på ett annat sätt, säger hon.
Helene Ärlestig efterlyser en bredare diskussion om karriärtjänsternas innehåll och hur de ska bidra till skolans utveckling. Skolorna måste också avsätta den tid som krävs för att lärare ska få möjlighet att lära av varandra.
Förstelärarna behöver också få en tydligare roll i förhållande till exempelvis arbetslagsledare, mentorer, ämnesföreträdare och specialpedagoger, anser hon.
— Nu har det kommit in en ny roll i en organisation där rollerna ofta redan är otydliga. Man frågar sig hur det bidrar till undervisningens kvalitet.
Med mer fokus på kompetens och rollfördelning snarare än lön kan reformen bli mer attraktiv för lärarna, tror Helene Ärlestig.
— Då kan jag som lärare lättare känna att det här kanske är nästa steg för mig. För att nå bättre resultat i skolan behöver vi öka rektorers och lärares professionalitet. Karriärutveckling är en del av den processen.
Ingvar Lagerlöf